Jonas Alströmer, född 1807, död 1891, friherre och baron. Han var "konglig sekter" och bodde dels i sin våning i Stockholm och dels på sitt gods i Västergötland. Han var också ordförande för EFS (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) under dess första år 1856-1857. (aforum.genealogi.se)[sv]
Fyrkantigt torn med fasad i stående gul träpanel. På övre delen finns urtavlorna, en i varje väderstreck. Över dessa ett öppet tornrum med öppningar formade som halvmånar och i mitten en gjutjärnsklocka. Svart kupoltak i plåt med utåtbuktande ytor och överst en svensk flagga, även den i plåt.[sv]
Terrakottafärgad rektangulär tegelbyggnad i två våningar med slätputsad fasad. På norra sidan finns två dubbeltrappor.[sv]
Jan Erik Anderbjörk (1910-1991) var född i Stockholm. Han kom till Växjö 1939 som museiintendent på Smålands museum, där han kom att efterträda Paul Boberg som chef.[sv]
Bastion Aurora [sv]
Gamla sjukhuset [sv]
Flottans sjukhus [sv]
564
Fortifikationsverket. Byggnads- och infraregister.
Bastion Kungshall består av en sexkantig planform med murverk av granit och skyttevärn mot vattnet.[sv]
Trevåningshus med avlång planform. Fasaden är slätputsad i en grå kulör med pilastrar mellan varje fönsteraxel. Byggnaden har stora fönsterpartier med småspröjsade rutor. Taket är utformat som ett brant sadeltak och täcks av röda tegelpannor. Byggnaden utgör ett exempel på industribyggnad med drag av 1920-talsklassicism.[sv]
Fil.kand, intendent Nordiska Museet, Stockholm. Skänkt samling från Indien, inv. 66.19.[sv]
Folke Bernadotte af Wisborg, född 2 januari 1895 i Stockholm (folkbokförd i Oscars församling), död (mördad) 17 september 1948 i Jerusalem, var en svensk arméofficer, rödakorsledare och diplomat, som bar den luxemburgska adelstiteln greve af Wisborg. Han var son till prins Oscar Bernadotte och dennes hustru Ebba Munck af Fulkila.[sv]
Fasad i stående rödmålad träpanel och sadeltak i plåt. Grå gavelfasad med två toskanska pilastrar på var sida om en dubbelport. I tympanon finns en maskaron.[sv]
Bratsbergbanen fra Notodden til Eikonrød ble bygget for Norsk Hydros transporter fra Rjukan. Banen hadde på Notodden forbindelse med Norsk Hydros private bane fra Tinnoset til Notodden. På Eikonrød ble den tilkoblet Vestfoldbanen. Transportene skulle til Borgestad, 3 km sør for Eikonrød, og den smalsporede Vestfoldbanen fikk derfor 3-skinnespor på denne strekningen. Banen ble tatt i bruk midlertidig i 1916, fikk vanlig trafikk i 1917 og ble høytidelig åpnet 9. februar 1920 av kong Haakon VII.
Banen fikk fra 1920 tilknytning til første etappe av Sørlandsbanen på Hjuksebø stasjon.
Vestfoldbanens strekningen ovenfor Eidanger ble innlemmet i Bratsbergbanen og ble omlagt til normalspor.
Det ble fra 6. januar 2008 foretatt en justering av banenavnene for å få disse så logiske som mulig:
Bratsbergbanen ble fra denne dato kun strekningen Eidanger-Nordagutu.
Strekningen Nordagutu-Hjuksebø ble overført fra Bratsbergbanen til Sørlandsbanen.
Strekningen Hjuksebø-Notodden fikk navnet [Tinnosbanen](http://kulturnav.org/0c8e1874-bdd5-43c8-b326-222402b709fb), som dermed ble banen fra Hjuksebø til Tinnoset.
Strekningen fra Eikonrød til Skien gamle stasjon (2 km) er ikke lenger i bruk.
Carl Fredric von Breda, född 16 augusti 1759 i Stockholm, död Breda den 1 december 1818 i samma stad. von Breda var son till Lucas von Breda och far till konstnärerna Adolph och Johan Fredrik von Breda.[sv]
Vita putsytor med röda snickerier. På taket finns en del takkupor.[sv]
Friherre, Överintendent vid Livrustkammaren 1933. Åren 1906 -12 tjänstgjorde han som amanuens vid Nord.[sv]