Archeologist

Arheoloog on inimene, kelle kutseala on arheoloogia või kes tegeleb produktiivselt arheoloogiaga vabal ajal.

Arkeologi tutkii entisaikojen ihmisiä ja heidän maaperään jättämiään jälkiä. Arkeologit ovat opiskelleet arkeologiaa, ihmisen menneisyyttä tutkivaa tiedettä.

Arkeologit etsivät arkeologisilla kaivauksilla jäännöksiä menneisyydestä, ennen kaikkea entisaikojen ihmisten esineistä ja asumuksista. He kirjaavat tarkasti kaikki löydökset ja pyrkivät selvittämään niiden iän sekä käyttötarkoituksen.

Arkeologit toimivat yleensä tutkijoina museoissa, yliopistoissa tai julkishallinnon alueella.

Arkeolog er nemninga på fagfolk som arbeider innanfor fagfeltet arkeologi. I Noreg vert det utdanna arkeologar ved universiteta i Oslo, Bergen, Trondheim og Tromsø, men tittelen arkeolog er ikkje verna ved lov.

Under studietida er det vanleg for mange å arbeide ein eller fleire sommarsesongar som feltarkeolog, det vil seie å stå for eller take del i utgravingar og andre granskingar av funnstader, eller leite etter eventuelle funn i område der det er aktuelt å byggje eller gjere anna arbeid som kan skade eller øydeleggje fornminne som er verna i kraft av lovgjevinga.

Mange arkeologar spesialiserer seg på visse tidsepokar og/eller geografiske område.

En arkeolog er en person som jobber innen fagfeltet arkeologi. Yrket består i hovedsak i å utføre arkeologiske utgravninger eller registreringer for så å analysere funnene. Denne analysen inkluderer blant annet å plassere det arkeologiske materialet i en tidsmessig og romlig sammenheng, og å trekke slutninger basert på sammenligning med tidligere funn. Mange arkeologer er spesialister på et visst område som for eksempel steinalderstudier, historisk arkeologi, marinarkeologi, middelalderarkeologi eller osteologi. Andre spesialfelt kan for eksempel være arkeologisk teori, geografiske informasjonssystemer (GIS), feltarkeologi, konservering eller anvendelse av arkeologisk geofysikk. Sistnevnte spesialfelt kan gi økt kunnskap om strukturer under bakken på en inngrepsfri og skånsom måte.

Røttene til arkeologien som egen disiplin finner man i stor grad i den gryende antikvarismen på 1500–1600-tallet.

En arkeolog är en person som arbetar med arkeologi, det vill säga studerar förflutna samhällen främst genom materiell kultur. Ämnet har i Sverige en nära koppling till historia (studiet av människans förflutna genom texter och bilder), men är bredare i omfattning. Då historiker främst studerar nedtecknat material, söker arkeologen information om forntiden genom all form av material som på något sätt påverkat människan.

Yrket innefattar ofta utgrävningar, då man "gräver ut", dokumenterar och analyserar lämningar. I analysen ingår att placera in materialet i sitt sammanhang på en tidsskala (datering) och dra slutsatser genom att jämföra med tidigare funnet material. Många arkeologer är specialinriktade på ett visst område, till exempel förhistoria, maritima lämningar, medeltida samhälle, m.m. Arkeologens arbetsuppgifter är många och spridda. En vanlig uppgift i Sverige är arkeologisk inventering som utförs i syfte att påträffa tidigare okända fornlämningar.

För att bli arkeolog krävs utbildning vid universitet och högskola. Dess längd varierar från land till land, men i Sverige krävs som oftast minst en kandidatexamen med arkeologi som huvudområde för att söka jobb inom yrket. Många arkeologer vidareutbildar sig i ämnet genom att avlägga masterexamen och/eller doktorsexamen.

Förhållandena för hur arkeologi bedrivs i olika länder varierar i hög grad och arbetsförhållandena varierar därför även för arkeologer. I Sverige och flera andra länder deltar arkeologerna själva i såväl grävandet som i dokumentationen och rapportarbete.