Vävnad som i sin klassiska form har botten och mönster bildade av olika sidor av samma bindning. Vanligen mönster i inslagssatin på en botten av varpsatin. Jfr Dräll[sv]
/ dödhår[sv]
Korta, grova, spröda ullhår vilka avstötts från huden, men finnas kvar i pälsen. Förfiltas inte och äro svåra att färga.[sv]
DEEDALUS
Nasjon: Norsk
Byggeår: 1798
Endelig skjebne: Kapret 1798 av fransk fartøy
/ jarres[fr]
Den längre ullen hos vissa fårraser och några andra pälsdjur. Vanligen raka, glansiga strån med obetydlig benägenhet att förfiltas.[sv]
DEN 18de JUNI
Nasjon: Norsk
DEN NORSKE JAGT
Nasjon: Norsk
Byggeår: 17
/ þraðaþykkt[is]
Mått för en silkestråds grovlek. Efter beslut vid en konferens i Paris år 1900, är 1 denier = grovleken hos en silketråd av vilken 9.000 meter väger 1 g. Ju högre deniertal, dess grövre garn. Jfr Garnnummer och Metriskt nummer.[sv]
< kypert
Kypert som vänder med skarp anslutning i både varp och inslagsled. I det sålunda bildade romboidmönstret framträder ofta en skarp, vertikal markering. Jfr Gåsögon. Kypert.[sv]
Speciell art av sidenvävnad, särskilt känd i Italien på 1200- och 1300-talen då benämnd "diasprum". Kan beskrivas som en slags dubbelvävnad, vars båda skikt har helt olika karaktär (den ena inslagseffekt, den andra varpeffekt), varav det ena ofta är sammanvävt med det andra, vanligen i mönsterpartierna. Se sammansatta vävnader.[sv]
DIDRICH CAPPELEN
Nasjon: Norsk
Bindningar med en varo och två oliksidiga inslag. Bindningen är ordnad i två serier, en som bildar rätsidans bindning, en som bildar avigsidans. Bindningen är ordnad så, att vardera sidans bindepunkter döljas under motsatta sidans flotterande trådar, och vardera sidan har kvar den enkla bindningens utseende. Mönster bildas genom omkastade färger[sv]
I internationell mening. Utanför Norden har motsvarande term en mera vidsträckt betydelse. I likhet med Dubbelväv I består dylika vävnader av två fullständiga vävskikt, vilka växlar för mönsterbildning. Båda skikten kan vara i tuskaft, det ena med varpeffekt och det andra med inslagseffekt, men även kypert m.fl. bindningar förekommer. De båda skikten kan vara helt självständiga såväl som delvis eller helt sammanvävda. Sammanbindningen kan ske genom regelbundet fördelade "anbindepunkter" eller genom extra Anbindetrådar i varp eller inslag till denna typ av dubbelväv hör Diasper och Beiderwand. Dubbelvävtekniken brukas också med gemensamt inslag för framställning av slätväv, antingen så att inslaget binder samman väven i båda stadkanterna (se Påsväv) eller så att inslaget vänder varannan gång, varigenom väven blir sammanhängande längs ena kanten, d.v.s "dubbelbred".[sv]