Politiker
Peder Anker, født i Christiania, norsk godseier og politiker, sønn av Christian Ancher, bror av Bernt Anker. Eier av store skoger, sagbruk og jernverk, bl.a. Bogstad, hvis prektige hovedbygning er oppført av ham, det meste av Nordmarka og Bærums Verk. Med hjelp av utenlandske sakkyndige forbedret og moderniserte han driften av sine omfattende eiendommer slik at disse ble mønsterbruk.
BELGICA
PATRIA
Skipets første navn
ISFJORD
Skipets siste navn
Samler
Anders Berch var Sveriges första professor i ekonomi och sammanställde "Theatrum oeconomico-mechanicum", en provsamling som utgjorde studiematerial för studenter vid Uppsala universitet.[sv]
Selskap
Ägnade sig åt keramiktillverkning i Gävle.[sv]
Museumsmann Forfatter Museumsmann
Amanuens/arkeolog vid Västerbottens museum i Umeå och intendent vid Hälsinglands museum Hudiksvall.[sv]
Ingeniør
Henrik Tore Cedergren, född 28 december 1853 i Stockholm, död 13 april 1909, Stockholm, var en svensk direktör och pionjär inom telekommunikation och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.[sv]
Embetsmann Politiker Adelig person
Lege
Läkare, deltog i Första svenska Antarktisexpeditionen 1901-1903[sv]
Fotograf Kunstner
Harald Faith-Ell (1887-1971) var tecknare och fotograf. Han var anställd vid Statens historiska museum som tecknare 1921-1954, men var också anlitad som fotograf i verksamheten.[sv]
Fotograf
Gösta Florman född 1831 i Uppsala, inskrevs som kadett på Carlberg 1849. Vid avskedstagandet från det militära 1872 erhöll han kaptens rang. Redan 1863 gav han sig in på 'det borgerliga förvärfvets väg' och öppnade fotografiatelier i Kristinehamn. År 1867 flyttades ateljén till Karlstad och 1871 till Stockholm där den förblev. Flormans tekniskt utmärkta arbete erövrade Stockholm. Den högre societeten och kungahuset hörde till hans fasta kundkrets. Han var med och startade Svenska fotografers förbund 1895, där han även var ordförande i många år.[sv]
Selskap
Området ved Farriselva i Larvik var tidlig gjenstand for en industriutvikling. Utgangspunktet for etablering var utnyttelse av vannressurser, men også de store skogeiendommmene. Fritzøe Jernverk - bestod av følgende enheter:
Hovedverket på Langestrand: Masovn, hammere, valseverk og kjettingfabrikk (1642-1868). Halleverket: Masovn og hammer (1662-1810).
Hagenes hammerverk: Hammere (1688-1837).
Moholt jernverk: Hammer og masovn (1731-1867).
Barkevigs masovn (1740-1845). Etter 1845 bl.a. støperi.
Frolands verk ved Arendal: Masovn (1845-1867).
Malmgruver ved Arendal og på Langøy ved Kragerø. I 1865 (3 år før nedleggelsen), var det drift ved Hammerdalen, Barkevik (Helgeroa) og Moholt (Siljan). Det meste av produksjonen var stangjern (halvfabrikata), resten støpejern: kuler, granater, kanoner, ovner, gryter, panner og gravplater.
Jernverket var Norges desidert største jernverk helt siden slutten av 1600-tallet.
Sten Edvard (Edde) Gleerup, född 18 juni 1860 i Chicago, död 1928, var en svensk upptäcktsresande.[sv]
Arkitekt
Elsa Gullberg var textilformgivare, inredningsarkitekt och framgångsrik företagare. Hennes insatser för att få fram "vackrare vardagsvaror" och etablera kontakter mellan konstnärer och fabriker fick stor betydelse. I drygt 40 år hade Elsa Gullberg en central position i formdebatten och hennes känsla för textila material, färgställningar och god formgivning var osviklig.[sv]