__DIMU_HARVEST (KulturIT) [sv]

Datasetet innehåller uppgifter om personer som har anknytning till objekt i Värmlands museums samlingar eller själva arbetat med att samla in till museet. En stor del av personerna som finns representerade är konstnärer med anknytning till länet. [sv]

Personer verksamma inom fartygs- och båtbyggeri innehåller information om båt- och fartygskonstruktörer, skeppsbyggmästare, varvsägare och liknande yrkesgrupper.

Det maritima kulturarvet är en angelägenhet för många. Vi är därför sju maritima museer som samarbetar kring gemensamma auktoriteter och vokabulär för att kunna beskriva det maritima kulturarvet på ett enhetligt sätt. I samarbetet ingår Aust-Agder museum og arkiv, Bohusläns museum del av Västarvet, Norsk maritimt museum del av Norsk folkemuseum, Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, Sjöfartsmuseum på Åland och Statens maritima och transporthistoriska museer som består av Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Järnvägsmuseet. Målet är att vårt samarbete ska ge förbättrad kvalitet, sökbarhet och användbarhet i informationen kring det maritima kulturarvet. Använd gärna auktoriteter och vokabulär och kontakta Statens maritima och transporthistoriska museer (registrator@smtm.se) om du och din institution vill ta en mer aktiv del i samarbetet. [sv]

Personregister i SAMLA har som føremål å gje eit autorisert oversyn over folkeminnesamlarar som har verka i Noreg.
Mange av desse folkeminnesamlarane er representert i ulike samlingar over hele Noreg, og er ikkje naudsynleg ein del av samlingane ved Universitetet i Bergen

Etter lov om handsaming av personopplysinger (http://lovdata.no/lov/2000-04-14-31/§1), gjer Universitetet i Bergen ei oppgåve som er av interesse for ålmenta, og data er ikkje av sensitiv art. Om det er spørsmål kring dine rettar, eller om du ynskjer namnet ditt fjerna frå personregister i SAMLA, kan du ta kontakt med post@uib.no. [nn]

Poststedsdatabasen rommer summen av de opplysningene Postmuseet har om poststedene i Norge. Den bygger i hovedsak på materialet til tidligere ansatt ved Postmuseet, Reidar Jørgensen (1927-1998). Ved konvertering til database er opplysningene oppdatert i tid, samt forsøkt kvalitetssikret. Av kapasitetshensyn har vi valgt å avslutte oppdateringen ved innføring av Post i butikk i 2001. Det foreligger planer om også å dokumentere utviklingen etter denne tid. Vi gjør oppmerksom på at oppføringen for de enkelte poststedene tar utgangspunkt i poststedets opprinnelige navn. Hvis vi ikke har funnet eksakte opplysninger om nedleggelsesdato, vil datofelt ikke være utfylt.

Poststedsdatabasen er knyttet opp mot www.digitaltmuseum.no. Dette gir en fin kobling mellom opplysninger og eventuell fotodokumentasjon av både poststeder og stempelavtrykk.
Postmuseet tar forbehold om eventuelle feil og mangler.

I Petter Malmsteins seilskuteregister er det registrert ca. 10 000 norske seilskip. I det skriftlige materialet som ligger til grunn, finnes informasjon om nærmere 100 000 seilskip fra mange land. Dette datasettet baserer seg på Malmsteins register, men er et dynamisk metadatasett som rettes og oppdateres med nye seilskip. De originale protokollene befinner seg på Norsk Maritimt Museum.

Sjøkaptein Petter Malmstein fulgte hver skute fra sjøsetting til skutas endelige skjebne. Om selve skuta oppgis navnet og det Malmstein har funnet ut om type, materiale, tonnasje, mål, verft, byggested og endelig skjebne. Videre oppgis reder(e), skipets hjemsted(er) og skipets kaptein(er). En del spesielle opplysninger (rekordseilaser, langvarige seilaser, priser ved salg m.m.) er også nevnt.

Petter Malmstein (1903-1981) begynte sin sjømannskarriere på seilskute. Da han konstaterte at seilskutene var på vei ut av skipsfarten, bestemte han seg for å samle flest mulig opplysninger om de enkelte seilskutene, og gjorde dette til sin store hobby. Malmstein begynte innsamlingen av opplysninger som frivaktarbeid allerede mens han seilte til sjøs, og fortsatte på full tid etter at han ble pensjonist. Han skrev opplysningene for hånd i store protokollbøker. Registeret ble donert til Den Norske Kapp Horn Klubben, og er deponert i Norsk Maritimt Museums bibliotek.

Resultatet av Malmsteins arbeid foreligger i 82 protokoller over skip fra Norge og 20 andre land. Protokollene inneholder ca. 100.000 skipsnavn. Antallet skip er noe mindre, fordi Malmstein har ført opp skipet som ny post hver gang det har skiftet navn.

I et intervju med Aftenposten (15.9.78) da hans håndskrevne protokoller ble overrakt til Norsk Sjøfartsmuseum (senere Norsk Maritimt Museum) sier Malmstein på spørsmål om hvor han har funnet alle opplysningene: "I årenes løp har jeg kjøpt omkring 600 bøker om skipsfart. ... Norsk Sjøfartsmuseums bibliotek var til god hjelp". Ellers har Malmstein ikke gitt skriftlige opplysninger om sine kilder, men man antar at han har brukt skipsregistrene til Det norske Veritas og Lloyds' register

Det kan virke som om det står flere opplysninger om "masters" enn om andre forhold. Hvis dette er riktig, kan det ha sammenheng med at Malmstein har brukt muntlige kilder. Det kan også virke som om det er en viss overvekt av skuter knyttet til Drammen. Malmstein var selv fra Drammen, og kan ha hatt tilgang til lokale kilder.

Brutto-(brt.) og nettoregistertonn hvis oppgitt, ellers commercelester (cl).

Mål i fot hvis ikke annet er oppgitt. Malmsteins kilder på mål er Det norske Veritas (DNV) og Lloyds register measurement. Fra 1896 oppgis målene i DNVs register i engelske fot.

Malmsteins rettskriving er moderat modernisert (å for aa, delvis Fevik for Fevig osv.)

I personnavn bruker Malmstein stort sett initialer for fornavn. Søk derfor på etternavn.

Seilskipsregisteret bygger på et håndskrevet register. Vær derfor oppmerksom på at skriften kan være feiltolket (f. eks. e for c, a for o o.l.), og at person- og stedsnavn kan være skrevet feil i originalen.

Personer upptagna i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL).
Urvalet är hämtat från Wikidata 2024-02-12 och informationen är läst från skbl.se 2024-02-13 och 2024-02-24.

Auktoritetsposter som förvaltas i datasetet är tillgängliga under CC-BY-licens [sv]

Datasetet innehåller ett urval av data kring kyrkor (byggnader) hämtade från Riksantikvarieämbetet som GeoPackage (hämtad 2023-08-08) som kompletterats av information om byggnaden från K-samsök (hämtad 2023-08-14) och Wikidata (hämtad 2023-08-09). [sv]