Person

AFRIKAREGISTERET skal kaste lys over norske ut- og arbeidsvandrere, næringsaktører og investorer som vendte blikket mot Afrika under kolonitiden: En historisk epoke karakterisert av voldsom råvarejakt globalt, sterk vekst i verdenshandelen, aktiv europeisk kolonisering og massiv migrasjon. Norsk fart og ferdsel på Afrika er gammel, men før 1850 var den liten og sporadisk. Først da verdenshandelen steg som følge av frihandel i andre halvdel av 1800-tallet og Norge ble en viktig aktør i global befraktningssammenheng, fikk nordmenn for alvor øynene opp for Afrika. Da det afrikanske kontinentet var blitt delt mellom Europas mektigste land og Norge var blitt verdens 3dje største skipsfartsnasjon mot slutten av det 1800-tallet, fantes det nordmenn over hele kontinentet. Mange nordmenn var aktive under høy-imperialismen. I de fleste store havnebyer langs Afrikas kyster fantes det norskeide skipshandlere, reparasjonsverksteder og trelastutsalg. Det satt norske dommere og meglet i tvister som involverte ikke-egyptiske næringsinteresser i Alexandria og Kairo; arbeidsledige ingeniører hadde funnet veien til Belgisk Kongo. Norske lykkejegere hadde for lengst oppdaget gull og diamant-feltene i Transvaal i Sør Afrika og havnebyen Durban var i ferd med å bli et Brooklyn i miniatyr, - med egen norsk kirke, norsk avis, norsk sangforening og roklubb. I 1911 ble omkring 2000 fastboende nordmenn registrert nettopp i Durban. Afrika lokket enkeltaktører på jakt etter et bedre liv så vel som investorer av stort format. Historien om storstilt norsk hvalfangst mellom 1905 og 1975 foregår eksempelvis nesten utelukkende i farvannene rundt det Sørlige Afrika (samt kysten langs sørlige deler av Øst- og Vest-Afrika) og Sørishavet. Fra 1928 til 1950 var Tanganyikas tredje største gullgruve (Buhemba) eid av en nordmann, og fra 1921 var en av Mosambiks største plantasjer (Madal) hovedsaglig kontrollert av norsk kapital. Selv om et titalls norske næringslivstopper kjøpte store kaffefarmer i det kenyanske høylandet før første verdenskrig, er nevnte plantasje i Mosambik den største norske enkeltsatsingen på det afrikanske kontinentet i løpet av koloniperioden. Det faktum at Madal den dag i dag er på norske hender, gjør dette eksemplet unikt. Selv om dette databaseprosjektet i all hovedsak vil fokusere på det afrikanske fastlandet, er det naturlig også å inkludere Madagaskar og Antarktis. Samtlige eksempler i teksten over skriver seg fra arbeider gjort av forskere i forskningsprosjekt "In the wake of colonialism: Norwegian commercial interests in colonial Afrikca and Oceania (WAKE)". Dette prosjektet hadde base sin ved Universitetet i Bergen og ble støttet av Norges Forskningsråd fra 2004 til 2010.

REGISTERET ER I STARTFASEN
Med tiden kommer det opplysninger fra mange kanter av Afrika, basert på forskningsprosjektene nevnt her og andre initiativ og prosjekter. Afrikaregisteret vil, inntil videre, ta for seg alle nordmenn vi har opplysninger om, fra de tidlige slavene i Nord-Afrika samt de som kom sammen med hollendere til Kappstaden. Registeret vil slutte på starten av 1960-tallet, da u-hjelpen eller bistanden hadde sitt inntog.

REGISTERET STARTER MED KONGO
Afrikaregisteret starter med å legge inn nordmenn (og andre nordiske borgere) i Fristaten Kongo (1885-1908) og Belgisk Kongo (1908-1960) i det som i dag er DR Kongo - et resultat av et større forsknings- og formidlingsprosjekt "Kongospor. Norden i Kongo, Kongo i Norden" som ble initiert av de nordiske etnografiske museene og som resulterte i kataloger og en vandreutstilling i årene 2005-2008. Prosjektet var støttet av Nordisk Kulturfond. Opplysninger om nordmenn i Kongo stammer også fra research til Bjørn Godøys bok fra 2010: "Solskinn og død. Nordmenn i Kong Leopolds Kongo" (Oslo: Spartacus).

STATUS PR. SEPTEMBER 2019
Materialet om nordmenn (og enkelte andre) i Kongo er opprinnelig innsamlet av historiker Bjørn Are Godøy samt sosialantropolog og museumskonservator Espen Wæhle. Pr. 07.09.2019 er alle kjente norske militære, sjømenn, leger, medfølgende ektefeller, barn og misjonærer i Kongo lagt inn i registeret (mht. misjonærer foreløpig kun frem til 1922). Alle norske Kongofarere til ca. 1920- eller 1930-tallet vil sannsynligvis være lagt inn ved utgangen av september 2019. Ytterlige innførsler kommer senere. [no]

Datasetet är skapat från underlag i form av arkeolog-listor (personer med kopplingar till arkeologiska undersökningar) från Statens maritima museer, Jönköping läns museum, Kalmar läns museum, Bohusläns museum, Lödöse museum och Västmanlands läns museum.

Uppgifterna är kompletterade med information från främst VIAF och LIBRIS/Regina. [sv]

”Arkitekter verksamma i Sverige” innehåller information om arkitekter och deras verksamhet. Materialet är hämtat från Arkitektregistret som sammanställdes av Arkitekturmuseet under 1990-talet. Grunden för detta arbete var de register som byggdes upp av dåvarande professorn i arkitekturens teori och historia vid Chalmers, arkitekten Björn Linn (1933-2011), och arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn (f. 1961). Materialet har sedan kompletterats och uppdaterats av anställda på Arkitekturmuseet och särskilt aktivt av arkitekten och arkivarien Cecilia Währner (1938-2004). Faktainnehållet är helt inriktat på arkitekters yrkesverksamhet med referenser till tryckta och otryckta källor. Uppgifter har även samlats in via enkäter som skickats ut till arkitekter. Datasetet administreras av Arkitektur- och designcentrum (f.d. Arkitektmuseet) och uppdateras kontinuerligt. [sv]

Artists from Nasjonalmuseets portal with data from a conversion of the Norwegian Artist Lexicon ("Norske Kunstnerleksikon 1982/1986"). The data is extracted from the original files, and basically similar to the published works from 1986. The Open Data version is converted during a seminar/workshop coordinated by the Arts Council Norway (Norsk Kulturråd) in autumn 2010.

Nordiska museet och Skansen grundades av Artur Hazelius (1833-1901) och en av förutsättningarna för detta var hans och hans fru Sofi Hazelius (1839-1874) nätverk av släkt, vänner och bekanta.

För att kartlägga nätverkens roll i relation till Nordiska museets samlingar publiceras datasetet Artur och Sofi Hazelius släkt. Datasetet innehåller parets förfäder, barn och barnbarn, men också samtida släkt med farbröder, mostrar, kusiner och kusinbarn. Hela det sammanhang som i 1800-talets borgerliga Stockholm räknades till släkten. Men det är ingen fullständig kartläggning av de tre inblandade släkterna Franzén, Hazelius och Keijser utan bara de släktgrenar som leder till Artur och Sofie har här tagits med.

Materialet bygger på familjen Hazelius släktmaterial och hittar ni något som borde ändras eller kompletteras så får ni gärna föreslå ändringar (med referenser) direkt i posterna. [sv]

The dataset provides structured information on the life and activities of professional photographers in Estonia between 1844 and 1944. Sources are mainly published works and articles and archive data. Information is constantly updated. The dataset is managed by Estonian Photographic Heritage Society. Contacts: http://fotoparand.org.ee/wp/eng/
The development of the database has been supported by Eesti Kultuurkapital, Hasartmängumaksu Nõukogu and private donors. In 2017, the Estonian Ministry of Culture funded the migration of the database to the KulturNav platform.

This dataset contains authority records about photographers that have been active from around 1840 until today. The purpose of the database is to map the photographers whose photographs are stored in Swedish archives, libraries and museums. The database also contains information from earlier public records, about people that have worked as photographers in the 19th and early 20th century, whose photographs have not been saved in public institutions.

Källan för konstnärslistan är Nationalmuseums interna samlingsförvaltningsdatabas.
Den huvudsakliga källan för registrering är museets inventarieböcker. Det innebär att en del av den information som visas ännu inte är fullständigt granskad. Informationen kan därför innehålla felaktigheter. Det kan röra sig om oriktigheter i faktainnehållet såväl som språkliga fel. [sv]

Detta dataset använder data från K-Samsök. Datasetet innehåller personer från Livrustkammaren och Skoklosterslott med stiftelsen Hallwylska museet. Datasetet är hämtat från K-samsök (ksamsok.se) genom dess API.

Senast uppdaterat och omläst från källan: 2016-01-19

Poster i datasetet arkiverade 2016-01-19. [sv]