Riksarkivet (Arkiv) [no]

Riksarkivet (suomeksi valtakunnanarkisto) on Norjan kulttuuriministeriön alainen viranomainen, jonka tehtävä on säilyttää valtion virastojen arkistoja, julkistaa niitä ja tukea yksityisten arkistojen säilyttämistä. Oslossa sijaitseva Riksarkivet ja alueelliset arkistot muodostavat Arkivverketin.

Riksarkivet perustettiin 1817. Valtionarkistonhoitajan (riksarkivarie) virka perustettiin 1840, ja ensimmäinen viranhaltija oli Henrik Wergeland.

Riksarkivet, som vart skipa i 1817, er den parten av Arkivverket som har ansvaret for arkiva frå den statlege sentraladministrasjonen, altså departementa og direktorata og tilsvarande organ, og dessutan arkiva etter Høgsterett. Viktige arkiv etter privatpersonar, og etter private verksemder og organisasjonar, tek Riksarkivet seg òg av.

Riksarkivet har lokale i ein bygning i nærleiken av Sognsvann stasjon på Sognsvannsbanen i Oslo, der det òg er underjordiske magasin, og er organisert i fem avdelingar: Bevarings- og tilsynsavdelingen, Depotavdelingen, Publikumsavdelingen, Administrasjonsavdelingen og It-avdelingen.

Alle kan vende seg til Riksarkivet for å få svar på spørsmål eller få løyst problem som arkivmaterialet kan bidra til, anten ved å møte opp personleg, eller ved å sende brev, telefaks, e-post, eller ved å take ein telefon. Riksarkivet stiller arkivmaterialet til rådvelde for gjennomlesing på lesesalen i bygningen, og har dessutan sal av bøker i ein eigen bokhandel og over internett.

Se også Riksarkivet (Sverige), Rigsarkivet (Danmark) og Riksarkivet (Finland)

Riksarkivet er en norsk statlig kulturvern- og forvaltningsinstitusjon, etablert i 1817. Den er en del av Arkivverket, en etat som har som sin viktigste oppgave å føre tilsyn med og ta vare på bevaringsverdige arkiver. Riksarkivet har ansvar for å bevare arkivene etter den statlige sentraladministrasjonen, det vil si departementer og direktorater og mer, i tillegg til Høyesterett.

Fra tiden før 1814 har Riksarkivet arkiver etter norske sentrale instanser, som Stattholderembetet på Akershus (Stattholderarkivet), og serier som gjelder norske forhold fra sentraladministrasjonen i København. Riksarkivet oppbevarer også en rekke nyere og eldre private arkiver fra bedrifter, organisasjoner og enkeltpersoner. Institusjonen har videre et stort antall middelalderbrev og fragmenter.

Riksarkivaren er leder for Riksarkivet og Arkivverket.

Riksarkivet är en norsk statlig myndighet som bevarar arkiv från statliga myndigheter och andra rikstäckande ämbeten och institutioner. Dessutom bevaras en rad privata arkiv från företag, organisationer och privatpersoner. Riksarkivet är en del av det statliga Arkivverket. Arkivet bildas av arkivmaterial från den statliga förvaltningen, från regeringens organ, de statliga myndigheterna, högsta domstolen, försvarsmakten och från olika norska ämbetsmän. Det norska riksarkivets uppgifter liknar i allt väsentligt andra länders riksarkiv. Det norska riksarkivet innehåller förutom inhemska också arkiv från norska myndigheters verksamhet i utlandet under andra världskriget, främst Storbritannien. Arkiv efter den tyska ockupationsmakten ingår också i Riksarkivet.

Riksarkivet upprättades 1817. Ställningen som riksarkivarie upprättades 1840, och Henrik Wergeland blev utnämnd till den förste riksarkivarien.

Riksarkivet är statens heraldiska rådgivare och instans för nya kommunvapen, när kommuner och fylkeskommuner önskar att få sina vapen fastställda i en kunglig resolusion. Riksarkivet har därför har haft stort inflytande på de regler som används vid val av innehåll och utformning för nya kommunvapen. Det stränga kravet på enkelhet som Riksarkivet har praktiserat från ca 1930, skiljer sig från offentliga vapen i många andra länder.

I riksarkivet finns även ca. 7000 medeltida handlingar, bland annat så kallade diplom. Arkivets årliga tillväxt beräknas vara 5000 hyllmeter.