Musiker
"Charles Falk föddes i Rimby församling, Örebro län och tillhörde en gammal sten- och bildhuggarsläkt från Närke. Han Kom i unga år till Jämtland och arbetade bl a på ett stenhuggeri i Brunflo. Som arbetskamrat där hade han Arvid Övergren, som var tämligen högt skolad men även folkmusiker. Av honom fick Charles lektioner, både i notläsning och fiolteknik. Han flyttade i slutet av 1930-talet till Karlstad och öppnade eget stenhuggeri och blev sedan Karlstadbo livet ut. Charles gick med i Värmlands Spelmansförbund där han blev en verklig aktiv spelman. Han höll alltid öppet hus för spelmän, både på Hagagatan i Karlstad och vid sitt sommarställe vid sjön Västra Örten i Älvsbacka. Med filmkamera och bandspela-re har han dokumenterat åtskilligt från dessa spelmansträffar.
Arvid Eriksson"[sv]
Person
Musiker
"Sigfrid Fridman föddes i Björkåsberg. Som dotterson till den legendariske storspelmannen Jan Carlsson i Björkåsberg, tycks han ha fått en musikalisk ådra som inte var mindre än hans morfars. Undertecknad, som fått i uppdrag att berätta lite om Sigfrid Fridman, kan bara återge sina personliga er- farenheter och intryck av Sigfrid som spelman och människa.
Han får själv berätta om sin musikaliska början. "I Svenska Låtar, värmlandsdelen, står det att min morbror Carl Johan Björklund var min läromästare. Det är helt fel. Det var min mor som lärde mig spela fiol. Jag var då i 12-13 års åldern. Jag anser att hon i folkmusikaliskt bedömande stod vida högre än morbror Johan. Hon spelade noggrant med allt "krus" och alla förslag som morfar var berömd för av samtida spelmän." Detta var Sigfrids egna ord och nu fortsätter undertecknad.
Trots Sigfrid Fridmans folkmusikaliska bakgrund var han ett barn av sin tid och nyfiken på allt nytt. Han deltog i många sorters musikutövning, bl a som biografmusiker under stumfilmens dagar. Konstmusik utövade han, såväl i Uddeholms orkesterförening som i en stråkkvartett i Hagfors. Vidare spelade han åt TOV:s folkdanslag i Uddeholm. Åtskilliga dansorkestrar deltog han i under årens lopp. Tillsammans med en kusin vid namn Arnold Reiner spelade han folkmusik i flera radioprogram i slutet av 1940-talet. Sigfrid blev riksspelman vid stämman i Karlstad 1952. Trots att Sigfrids officiella titel var valsverksarbetare, så kunde han med alla sina engagemang gott kallas "yrkesmusiker".
Arvid Eriksson"[sv]
Person
Musiker
Ingmar "Getzon" Gunnarsson föddes 1934 i Björkefors i Sunne kommun. Han kom att spela gitarr i flera dansorkestrar i och runtomkring Stockholm under 1960- till 1990-talen, där han också sjöng, ibland likt Louis Armstrong. Han kompade flera kända artister som exempelvis Östen Warnerbring,[sv]
Person
Gustavsson, Thommy (1948 - 2019)
Gustafsson, Thommy, 1948-
Navneform fra kilden VIAF
Namneform frå kjelda VIAF
Namnform från källan VIAF
[Svensk]
Name form from the source VIAF
[Engelsk]
Nimekuju allikast VIAF
[Estisk]
?Namnform från källan VIAF
[Finsk]
Gustavson
alternativ stavning
Gustavsson
alternativ stavning
Musiker
Thommy Gustafson var musiker i orkestern Sven-Ingvars under 30 år, där han spelade keyboard och klaviatur. Under de år han var medlem, 1987-2017, fick orkestern en ny publik från att ha varit mer renodlad pop- och rockorkester från mitten av 1950-talet. Efter att ha deltagit i nya sammanhang, bland annat i Hultsfredsfestivalen 1991, hittade en ny generation till orkestern som nu nått en slags kultstatus.[sv]
Person
Musiker
"Birger är född i Långban och fick sin första kontakt med musiken genom sina föräldrar, som båda var musikintresserade. Fadern Nils Ljungqvist (1875-1951) spelade fiol och modern Augusta sjöng och spelade cittra. Eftersom Birgers intresse för den äldre folkmusiken väcktes först efter hans fars död, finns endast ett fåtal låtar bevarade efter fadern Nils. De polskor som Birger minns efter sin far är musik som Nils Ljungqvist lärde sig under sin tid som anläggningsarbetare runt om i gränstrakterna av Värmland - Västmanland.
Birger arbetade i sin ungdom som skogs- och gruvarbetare. 1946 flyttade han till Kristinehamn och arbetade där fram till sin pensionering som byggnadsarbetare. Vid sidan om sitt ordinarie yrke har Birger hela tiden varit aktiv inom musiken. Förutom aktivt musicerande har han även sysslat en hel del med insamling och uppteckning av folkmusik. Kunskap om noter lärde sig Birger redan i sin barndom, närmare bestämt i Daglösen, där han tillsammans med sin syster deltog i en musikcirkel. Under 1950-talet deltog han också i musikcirklar som anordnades av ABF i Kristinehamn. Ur dessa cirklar bildades Kristinehamns Spelmanslag där Birger under några år på 1950-talet var en av förgrundsfigurerna.
Uppteckningsarbetet tillsammans med Per Saxhalm, Karlskoga, och Olle Jönsson, Kristinehamn, har sammanställts till låthäften innehållande ungefär 200 östvärmländska låtar.
Som aktiv musikutövare har även Birger under några år setts och hört med folkmusikgruppen, "Brittas Trio''. Idag spelar han tillsammans med nybildade Kristinehamnsbygdens Spelmanslag.
Efter sin pensionering har Birger fått tid över till att komponera musik. Till dags dato har detta resulterat i över 200 låtar och många, många fler lär det bli.
Mats Berglund"[sv]
Person
Musiker
"Axel Hugo Mohlander föddes 1890 i Nilsby, Stora Kils församling i en kull på 10 syskon. Enligt egna uppgifter började han spela vid 9- års ålder. Som han själv säger på grund av det isolerade läget så fanns ingen möjlighet till utbildning. I 20-års åldern lärde han sig genom självstudier att läsa noter.
Som posttjänsteman blev han så småningom placerad i Karlstad och kom på 1940-talet med i Spelmansförbundet, vilket gjorde honom till en hängiven entusiast för folkmusiken. Han tillhörde i många år spelmansförbundets styrelse, bl a som sekreterare och under en treårsperiod som ordförande.
Arvid Eriksson"[sv]
Person
Musiker
"Målarmästaren Axel Persson, som var son till den riksbekante travtränaren Erik Persson, "Karlanda-Persson", var född och uppvuxen i Södra Fors, Karlanda.
Axel började tidigt att spela. Sin första "fiol" gjorde han av några brädlappar och som strängar använde han "tentrådar" {björntråd). Av sin far fick han vid 16-års ålder sitt första riktiga instrument som kostade 8 kr med stråke och fiollåda.
På sin mors sida hade Axel ett starkt musikaliskt påbrå. De tidigaste kontakterna med musiken fick han genom sin morfar Anders Wrangel, som var fiolspelman, men också mor- brodern Adolf Wrangel, som spelade enradigt dragspel, gav honom många impulser.
En av Axels spelkamrater var Yngve Andersson (1092-1950) Holmedal. Efter Yngves bortgång höll Axel upp med spelningen under lång tid, men under sina sista levnadsår tog han åter upp spelandet och räddade en stor låtskatt åt eftervärlden genom många inspelningar.
Hans repertoar var stor, men oberoende av genrer var hans spel mycket personligt färgat. Det sista framträdandet som spelman gjorde Axel på en logdans, midsommaren 1981. Kort tid därefter, den 9 juli, gick han bort.
Mats Berglund"[sv]
Person