Byggnad i tre våningar. Slätputsad gul fasad med tre inhysta trapphus.[sv]
Tvåvåningshus med mittparti i tre våningar.[sv]
Rådhuset är en tvåvånings slätputsad tegelbyggnad med en mezzaninvåning under taklisten. Ursprungligen präglades fasaden av en klassicistisk gavel. År 1905 tillbygges ytterligare tre huskroppar och fasaden får en monumental portikus med kolonner.[sv]
Hotellbyggnad i nyrenässansstil med ursprunglig planlösning som ett H. Byggnaden har en putsad fasad med kraftigt rusticerad bottenvåning. Fasaden är rikt dekorerad med flera olika gesimser och listverk, festonger, kolonner- och halvkolonner med doriska och kompsita kapitäl, maskaroner och statyer. Fasaden åt norr och söder har utformats med mittrisaliter men fasaderna delas även upp av gördelgesimser mellan våningsplanen. Mellan taket och fasaden finns en kraftig takfotsgesims med bl.a. tandsnitt. Byggnaden har flera olika typer av fönster och både raka och rundbågiga avslut förekommer. Fönstren smyckas av profilerade omfattningar eller frontoner alternativt kornischer. Taket täcks av plåt.[sv]
Krysser
lätt kryssare i tyska "Kriegsmarine"[sv]
Terrakottafärgad tegelbyggnad med slätputsad fasad. Mittparti och flygelbyggnadernas kortsidor är högre.[sv]
Terrakottafärgad tegelbyggnad med slätputsad fasad. Mittparti och flygelbyggnadernas kortsidor är högre.[sv]
Trevåningshus med fasad i slät puts[sv]
Motortorpedobåt
Tjeld-klasse
Knäskjulet [sv]
Virkesskjul nr 8 [sv]
Granknäskjulet [sv]
396
Fortifikationsverket. Byggnads- och infraregister.
Stommen består av pelare i rött tegel med stående faluröd träpanel emellan, ståendes på en grund av gråsten. Mellan varje pelare finns ett fönster. Mittsektionen på långsidan består av vitputsad tegel med tre faluröda dörrar och två fönster vid sidan av varje dörr. På sadeltaket finns fem fönsterförsedda takkupor mot nordost, vilka går upp ända till taknocken.[sv]
Kokhuset uppfördes 1875 för matberedning åt Epidemisjukhuset. Byggnaden är idag en till Marinmuseum tillhörande tjänstelokal.[sv]
Trafikkstrekninger
Kragerølinjen fra Neslandsvatn til Kragerø ble åpnet i 1927. Banen ble åpnet samtidig med Sørlandsbanen fra Nordagutu til Neslandsvatn, og Kragerø ble frem til 1935 endestasjon for Sørlandsbanens tog. Deretter ble banen en sidebane til Sørlandsbanen. Fra 1935 og frem til banen var ferdig til Kristiansand i 1938, var Arendal endestasjon for Sørlandsbanens tog.
Kragerølinjen ble nedlagt fra 1. januar 1989. Strekningen frem til Merkebekk hadde etter banenedleggelsen status som sidespor, og ble noe benyttet for tømmertransport.
Kubisk byggnad med säteritak i fyra våningar[sv]
Vitputsad tegelsten i två våningar[sv]
Trafikkstrekninger
Sidebane til Randsfjordbanen. Banen fra Vikersund til Krøderen ble åpnet i 1872. På Krøderen var det korrespondanse med dampskip til Gulsvik. Under den midlertidige trafikken på Bergensbanen fra 1907 ble det kjørt direkte tog fra hovedstaden til Krøderen i forbindelse med dampskip til Gulsvik og tog videre i retning Bergen - og omvendt. Banen ble sammen med Randsfjordbanen omlagt til normalspor i 1909.
NSB benyttet navnet Krøderenbanen, men gikk fra 1972 gradvis over til Krøderbanen.
Persontrafikken på banen ble nedlagt i 1958. Godstrafikken fortsatte, men fra vinteren 1969–70 ble ikke banen brøytet vinterstid. Strekningen km 119,5 til Krøderen (2,4 km) ble nedlagt i 1979 og resten av banen i 1985.
Norsk Jernbaneklubb tok 4. september 1977 banen i bruk for kjøring av veterantog i sommerhalvåret. Banen er er i dag en kjent museumsbane som drives av Stiftelsen Krøderbanen. De øverste 2,4 km av banen er fredet. Resten av banen foreslås vurdert for fredning i Landsverneplan for jernbanen.
I arbeid...