Ingen rettigheter reservert (CC0)

I Petter Malmsteins seilskuteregister er det registrert ca. 10 000 norske seilskip. I det skriftlige materialet som ligger til grunn, finnes informasjon om nærmere 100 000 seilskip fra mange land. Dette datasettet baserer seg på Malmsteins register, men er et dynamisk metadatasett som rettes og oppdateres med nye seilskip. De originale protokollene befinner seg på Norsk Maritimt Museum.

Sjøkaptein Petter Malmstein fulgte hver skute fra sjøsetting til skutas endelige skjebne. Om selve skuta oppgis navnet og det Malmstein har funnet ut om type, materiale, tonnasje, mål, verft, byggested og endelig skjebne. Videre oppgis reder(e), skipets hjemsted(er) og skipets kaptein(er). En del spesielle opplysninger (rekordseilaser, langvarige seilaser, priser ved salg m.m.) er også nevnt.

Petter Malmstein (1903-1981) begynte sin sjømannskarriere på seilskute. Da han konstaterte at seilskutene var på vei ut av skipsfarten, bestemte han seg for å samle flest mulig opplysninger om de enkelte seilskutene, og gjorde dette til sin store hobby. Malmstein begynte innsamlingen av opplysninger som frivaktarbeid allerede mens han seilte til sjøs, og fortsatte på full tid etter at han ble pensjonist. Han skrev opplysningene for hånd i store protokollbøker. Registeret ble donert til Den Norske Kapp Horn Klubben, og er deponert i Norsk Maritimt Museums bibliotek.

Resultatet av Malmsteins arbeid foreligger i 82 protokoller over skip fra Norge og 20 andre land. Protokollene inneholder ca. 100.000 skipsnavn. Antallet skip er noe mindre, fordi Malmstein har ført opp skipet som ny post hver gang det har skiftet navn.

I et intervju med Aftenposten (15.9.78) da hans håndskrevne protokoller ble overrakt til Norsk Sjøfartsmuseum (senere Norsk Maritimt Museum) sier Malmstein på spørsmål om hvor han har funnet alle opplysningene: "I årenes løp har jeg kjøpt omkring 600 bøker om skipsfart. ... Norsk Sjøfartsmuseums bibliotek var til god hjelp". Ellers har Malmstein ikke gitt skriftlige opplysninger om sine kilder, men man antar at han har brukt skipsregistrene til Det norske Veritas og Lloyds' register

Det kan virke som om det står flere opplysninger om "masters" enn om andre forhold. Hvis dette er riktig, kan det ha sammenheng med at Malmstein har brukt muntlige kilder. Det kan også virke som om det er en viss overvekt av skuter knyttet til Drammen. Malmstein var selv fra Drammen, og kan ha hatt tilgang til lokale kilder.

Brutto-(brt.) og nettoregistertonn hvis oppgitt, ellers commercelester (cl).

Mål i fot hvis ikke annet er oppgitt. Malmsteins kilder på mål er Det norske Veritas (DNV) og Lloyds register measurement. Fra 1896 oppgis målene i DNVs register i engelske fot.

Malmsteins rettskriving er moderat modernisert (å for aa, delvis Fevik for Fevig osv.)

I personnavn bruker Malmstein stort sett initialer for fornavn. Søk derfor på etternavn.

Seilskipsregisteret bygger på et håndskrevet register. Vær derfor oppmerksom på at skriften kan være feiltolket (f. eks. e for c, a for o o.l.), og at person- og stedsnavn kan være skrevet feil i originalen.

Serietillverkade fartyg innehåller fartyg som tillverkats i mer än ett exemplar. I denna lista finns modellnamn på fritidsbåtar, klasser av örlogsfartyg och liknande. Datasetet Serietillverkade fartyg är tänkt att användas tillsammans med datasetet Fartygstyper och datasetet Namngivna fartygstyper när ett fartyg, en avbildning av ett fartyg eller föremål kopplade till ett fartyg ska registreras.

Det maritima kulturarvet är en angelägenhet för många. Vi är därför åtta maritima museer som samarbetar kring gemensamma auktoriteter och vokabulär för att kunna beskriva det maritima kulturarvet på ett enhetligt sätt. I samarbetet ingår Aust-Agder museum og arkiv, Bohusläns museum del av Västarvet, Norsk maritimt museum del av Norsk folkemuseum, Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, Sjöfartsmuseum på Åland och Statens maritima och transporthistoriska museer som består av Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Järnvägsmuseet. Målet är att vårt samarbete ska ge förbättrad kvalitet, sökbarhet och användbarhet i informationen kring det maritima kulturarvet. Använd gärna auktoriteter och vokabulär och kontakta Statens maritima och transporthistoriska museer (registrator@smtm.se) om du och din institution vill ta en mer aktiv del i samarbetet.

Termerna har när överensstämmelse finns länkats mot Wikidata med målet att underlätta kopplingar och sökbarhet. Hör gärna av dig om det är något du saknar. [sv]

Termene i datasettet er begreper som brukes til å beskrive ulike nedbrytninger, skader og skadelige prosesser. Datasettet er tilgjengelig i Primus konserveringsmoduler, skade. Datasettet videreutvikles og berikes i KulturNav. Er du interessert i å bidra kan du kontakte datasettets administratorer.

Grundinformation i datasetet är hämtad från unicode.org. Länkar till Wikipedia är hämtad från Wikipedia. Matchning mot Wikidata och de nordiska benämningarna av skriftspråken är hämtade från Wikidatas API. [sv]

Språk enligt ISO 639-1 hämtade från Library of Congress. Detta dataset uppdateras i takt med att originalkällan ändras. Språk inom den nordiska intressesfären har tillagda benämningar på de nordiska språken. Språkens benämningar är hämtade från:

• Norska bokmåk (Språkrådet.no)
  
• Nynorsk (Språkrådet.no)
  
• Svenska (Wikipedia) [sv]

Ett läsår omfattar, enligt skolförordningen, för skolorna i Sverige minst 178 skoldagar för grundskolan, och börjar i augusti och avslutas i juni följande kalenderår. Till exempel talar man om läsåret 1989-1990. Exakta datum fastställs lokalt i varje kommun. [sv]

I Skolenhetsregistret finns uppgifter för skolformerna förskoleklass, fritidshem, grundskola, sameskola, specialskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (inkl. sfi) och särskild utbildning för vuxna.

Datasetet lästes via Skolenhetsregistret 2020-02-13. [sv]