Musiker
"Han är född i Eda socken i västra Värmland. Sin musikaliska utbildning fick han på Folkliga Musikskolan i Ingesund utanför Arvika, den skola som numera har: Status av musikhögskola och huvudsakligen utbildar musikpedagoger. Musiklivet i Eda blomstrade som aldrig förr när Hans växte upp. Han blev medlem i Eda-Köla musikcirkel, som under folkskollärare Gunnar Smedbergs ledning utvecklades till en synnerligen välrenommerad orkester. Men det var folkmusiken som kom att bli Hans stora intresse. Både fadern Anders Bryntesson och farfadern Brynte Nilsson var framstående spelmän. Farfadern hade träffat den legendariske Lomjansguten och lärt en del av honom. Hans Bryntesson har ärvt en hel del låtar ur sin rika repertoar från far och farfar och även från mer avlägsna släktingar och är alltså en av Värmlands få nu levande traditionsbärare. Han håller styvt på att dessa l åtar ska spelas just så som han själv lärt dem. Denna princip är vägledande för honom i hans pedagogiska verksamhet. Han har bl a under en lång följd av år undervisat i låtspel vid de kurser för ungdom som anordnats uppe i Ransäter i Värmlands Spelmansförbunds regi. Hans eget spel är oerhört klart och distinkt och hans gedigna utbildning gör att han inte behöver väja för tekniska svårigheter.
l ett av de låthäften som utgivits av Värmlands Spelmansförbund har Hans Bryntesson samlat en del av sitt arvegods från Eda och dessutom bidragit med ett antal egna kompositioner. Det är ett häfte som står sig gott i konkurrensen.
Sedan åtskilliga år är han ordförande i Värmlands Spelmansförbund.
Få spelmän i Värmland har med så stor hängivenhet ägnat sig åt folkmusiken som Hans Bryntesson. Outtröttlig verkar han för folkmusikens fortlevnad och utbredning, särskilt bland de yngre, och för spridande av kännedom om denna vår stora kulturskatt i allt vidare kretsar. Hans Bryntesson är en av de mycket få värmlänningar som fått ta emot Zorn-märket i guld.
Sven Eden"[sv]
Person
Musiker
"Arvid, en av de verkliga profilerna inom värmländsk folkmusik, är dalkarl, född i Vikmanshyttan 1911. Till Värmland kom han 1938 och fick kontakt med den tidens ledande spelmän, bl a Carl Iderström och Erik Gustavsson. Han blev uppskattad medlem av Värmlands Spelmansförbund och hans erfarenheter från spelmansrörelsen i Dalarna liksom hans kännedom om svensk folkmusik över huvud taget gav honom en ledande ställning inom förbundet. Han blev så småningom spelmansförbundets ordförande, en befattning som han innehade under en lång följd av år •. Förbundet har också visat honom sin erkänsla genom att utse honom till hedersordförande.
Arvid är en skicklig spelman. Han spelar mjukt och synnerligen vårdat och har stränga krav på att de intentioner som låtens upphovsman eller förmedlare uttryckt inte ska förfuskas. Med stor framgång har han också försökt sig på att skriva låtar själv. Några är verkliga pärlor. Han är som sagt dalkarl, men under de många år han bott i Värmland har han skaffat sig en ingående kännedom om värmländsk folkmusik och värmländska spelmän. Eftersom han också är begåvad med ett hästminne, utgör han en ovärderlig kunskapskälla. Detta har spelmansförbundet också förstått att utnyttja. I den mån de låthäften som Värmlands Spelmansförbund utgivit, är försedda med företal och kommentarer, är det för det mesta Arvid Eriksson som svarat för dessa. Han har även producerat sig i andra publikationer.
Sven Eden"[sv]
Person
Musiker
"Sigfrid Fridman föddes i Björkåsberg. Som dotterson till den legendariske storspelmannen Jan Carlsson i Björkåsberg, tycks han ha fått en musikalisk ådra som inte var mindre än hans morfars. Undertecknad, som fått i uppdrag att berätta lite om Sigfrid Fridman, kan bara återge sina personliga er- farenheter och intryck av Sigfrid som spelman och människa.
Han får själv berätta om sin musikaliska början. "I Svenska Låtar, värmlandsdelen, står det att min morbror Carl Johan Björklund var min läromästare. Det är helt fel. Det var min mor som lärde mig spela fiol. Jag var då i 12-13 års åldern. Jag anser att hon i folkmusikaliskt bedömande stod vida högre än morbror Johan. Hon spelade noggrant med allt "krus" och alla förslag som morfar var berömd för av samtida spelmän." Detta var Sigfrids egna ord och nu fortsätter undertecknad.
Trots Sigfrid Fridmans folkmusikaliska bakgrund var han ett barn av sin tid och nyfiken på allt nytt. Han deltog i många sorters musikutövning, bl a som biografmusiker under stumfilmens dagar. Konstmusik utövade han, såväl i Uddeholms orkesterförening som i en stråkkvartett i Hagfors. Vidare spelade han åt TOV:s folkdanslag i Uddeholm. Åtskilliga dansorkestrar deltog han i under årens lopp. Tillsammans med en kusin vid namn Arnold Reiner spelade han folkmusik i flera radioprogram i slutet av 1940-talet. Sigfrid blev riksspelman vid stämman i Karlstad 1952. Trots att Sigfrids officiella titel var valsverksarbetare, så kunde han med alla sina engagemang gott kallas "yrkesmusiker".
Arvid Eriksson"[sv]
Person
Musiker
"En legendarisk spelman som spelade mycket i gränstrakterna Värmland - Dalarna var Leisme Per Larsson
(1822 - 1907).
Under sina vandringar vistades han en del i Värmland, närmare bestämt i Norra Ny, där han spelade tillsammans med klockaren och spelmannen Johan Jerdin.
När Lennart i slutet av 1940-talet träffade och umgicks med Leisme Pers sonson, fiolspelmannen Herman Strömberg, var återigen kopplingen Värmland - Dalarna ett faktum. Lennart framhåller att den musik han lärt efter Strömberg spelats i olika varianter på båda sidor om länsgränsen.
Idag spelar Lennart tillsammans med Hagforsbygdens spelmanslag. Han har även förmedlat en del Strömbergslåtar till de yngre deltagarna i spelmanslaget, vilket borgar för att folkmusikkopplingen Värmland - Dalarna kommer att bestå i många, många år.
Mats Berglund"[sv]
Person
Musiker
"Sven har bott i Mosserud i Väse sedan födelsen. Han övertog gården efter sin far som köpte denna i början av 1900-talet.
Han började spela fiol vid 16-års åldern och gick då i lära hos bland andra Karl Johansson, Valunda, Visnum. Sven säger att det är nog mycket Karls förtjänst att han började spela. De första åren hade han ingen egen fiol utan fick låna en av sin läromästare Karl.
Sven köpte sin första fiol på en musikhandel i Karlstad år 1931. Han har även byggt egna fioler som han har fått mycket beröm för.
Sven Kom tidigt i kontakt med musiken. Hans far Emil Larsson spelade enradigt durspel och modern spelade orgel. Det fanns ytterligare två barn i hemmet, Svens syster Svea som spelade orgel och brodern Fritz som spelade dragspel.
På 1950-talet spelade Sven med i en trio, som åkte omkring i östra Värmland och spelade på danstillställningar och fester. Många av sina låtar har Sven efter sin far Emil Larsson samt efter Karl Johansson, Valunda, Visnum, pastor Steiner i Kristinehamn och sin granne Alfred Svensson som spelade både fiol, orgel och flöjt.
Det spelmansarv som Sven förvaltar och vidareför är mycket viktigt för bevarandet av den genuina östvärmländska spelmansmusiken.
Sten Hammarström"[sv]
Person
Musiker
"Birger är född i Långban och fick sin första kontakt med musiken genom sina föräldrar, som båda var musikintresserade. Fadern Nils Ljungqvist (1875-1951) spelade fiol och modern Augusta sjöng och spelade cittra. Eftersom Birgers intresse för den äldre folkmusiken väcktes först efter hans fars död, finns endast ett fåtal låtar bevarade efter fadern Nils. De polskor som Birger minns efter sin far är musik som Nils Ljungqvist lärde sig under sin tid som anläggningsarbetare runt om i gränstrakterna av Värmland - Västmanland.
Birger arbetade i sin ungdom som skogs- och gruvarbetare. 1946 flyttade han till Kristinehamn och arbetade där fram till sin pensionering som byggnadsarbetare. Vid sidan om sitt ordinarie yrke har Birger hela tiden varit aktiv inom musiken. Förutom aktivt musicerande har han även sysslat en hel del med insamling och uppteckning av folkmusik. Kunskap om noter lärde sig Birger redan i sin barndom, närmare bestämt i Daglösen, där han tillsammans med sin syster deltog i en musikcirkel. Under 1950-talet deltog han också i musikcirklar som anordnades av ABF i Kristinehamn. Ur dessa cirklar bildades Kristinehamns Spelmanslag där Birger under några år på 1950-talet var en av förgrundsfigurerna.
Uppteckningsarbetet tillsammans med Per Saxhalm, Karlskoga, och Olle Jönsson, Kristinehamn, har sammanställts till låthäften innehållande ungefär 200 östvärmländska låtar.
Som aktiv musikutövare har även Birger under några år setts och hört med folkmusikgruppen, "Brittas Trio''. Idag spelar han tillsammans med nybildade Kristinehamnsbygdens Spelmanslag.
Efter sin pensionering har Birger fått tid över till att komponera musik. Till dags dato har detta resulterat i över 200 låtar och många, många fler lär det bli.
Mats Berglund"[sv]
Person