Biskop

A bishop is an ordained member of the clergy who is entrusted with a position of authority and oversight in a religious institution. In Christianity, bishops are normally responsible for the governance and administration of dioceses. The role or office of the bishop is called episcopacy. Organizationally, several Christian denominations utilize ecclesiastical structures that call for the position of bishops, while other denominations have dispensed with this office, seeing it as a symbol of power. Bishops have also exercised political authority within their dioceses.

Traditionally, bishops claim apostolic succession, a direct historical lineage dating back to the original Twelve Apostles or Saint Paul. The bishops are by doctrine understood as those who possess the full priesthood given by Jesus Christ, and therefore may ordain other clergy, including other bishops. A person ordained as a deacon, priest (i.e. presbyter), and then bishop is understood to hold the fullness of the ministerial priesthood, given responsibility by Christ to govern, teach and sanctify the Body of Christ (the Church). Priests, deacons and lay ministers co-operate and assist their bishops in pastoral ministry.

Some Pentecostal and other Protestant denominations have bishops who oversee congregations, though they do not necessarily claim apostolic succession.

Piiskop (vanakreeka keelest ἐπίσκοπος episkopos 'ülevaataja') on roomakatoliku kiriku, õigeusu kiriku ja luteriusu kiriku ülemvaimulik, piiskopkonna koguduste ülevaataja.

Piiskopi nimetus kaasneb vastava pühitsusega, see ei ole amet nagu näiteks abt, kardinal, metropoliit, patriarh või paavst.

Algselt olid piiskopid koguduse ülevaatajad.

Piispa (kreikaksi ἐπίσκοπος episkopos, sananmukaisesti ’päällekatsoja’) tarkoittaa kristillisissä kirkoissa tietyn alueen hengellistä johtajaa.

Biskop er ein tittel på dei øvste prestane innan kristne kyrkjer. Ein biskop er gjerne leiar for eit bispedøme og har oversyn over fleire prestar. Ordet «biskop», også forkorta til bisp, kjem frå gresk episkopos (επισκοπος), som betyr 'tilsynshavande'.

Symbol for ein biskop kan vera bispelue (mitra), bispering (annulus), bispestav (krumstav), brystkross og korkåpe.

I mange kyrkjer står erkebiskopar over ein biskop i rangordninga, i den katolske kyrkja også kardinalar.

En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner. Biskopar finns framförallt i kristna samfund, i vilka biskopen är den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. Biskopar finns även inom några buddhistiska institutioner tillhörande japanska riktningar samt den japanska nya religionen tenrikyo.

Inom romersk-katolska kyrkan, gammalkatolska kyrkan, de ortodoxa kyrkorna och vissa kyrkor med ursprung i reformationen, bland annat den anglikanska kyrkogemenskapen och Svenska kyrkan, har en biskop apostolisk succession, det vill säga att biskopsvigningarna bildar en kedja som sträcker sig ända tillbaka till apostlarna. Den norska kyrkan tappade sin apostoliska succession vid reformationen men dess ledare kallas fortfarande biskopar. Titeln förekommer även hos exempelvis mormonerna.