Christie, Christian (1832 - 1906)

Eilert Christian Brodtkorb Christie (24 December 1832 – 13 September 1906) was a Norwegian architect.

Eilert Christian Brodtkorb Christie (24. detsember 1832 Bergen – 13. september 1906 Trondheim) oli Norra arhitekt.

Christian Christie sündis Bergenis. 1849. aastal asus ta õppima Hannoveri Polütehnikumi ning seejärel Karlsruhesse, kus ta õppis Friedrich Eisenlohri käe all. 1855. aastal naasis ta Norrasse.

Christie juhatas mitmete keskaegsete Norra ehitiste restaureerimistöid. Muuhulgas restaureeriti tema juhtimisel Bergeni ja Nidarosi toomkirik, Håkonshallen ning Bergeni Neitsi Maarja kirik.

Eilert Christian Brodtkorb Christie (24. joulukuuta 1832 Bergen – 13. syyskuuta 1906 Trondheim) oli norjalainen arkkitehti. Hän johti Nidarosin tuomiokirkon kunnostustöitä vuodesta 1872. Christien setä oli suurkäräjien puhemies Wilhelm Frimann Koren Christie.

Eilert Christian Brodtkorb Christie (fødd 24. desember 1832 i Bergen, død 13. september 1906 i Trondheim) var ein norsk arkitekt, utdanna i Hannover og Karlsruhe. Han stod mellom anna bak oppføringa av Stiftsarkivet i Trondheim (1860-åra), Borgund kyrkje (1865-1868) og Haraldsstøtta ved Haugesund (1872). Christie laga også restaureringsplanar for fleire mellomalderbyggverk, mellom andre Håkonshallen, Domkyrkja og Mariakirken i Bergen.

Hovudverket hans skulle likevel verte restaureringa av Nidarosdomen, som han leidde i åra 1872 til 1906. Christie stod som hovudansvarleg for restaureringa av koret, oktogonen, tverrskipa og dei nedre delane av vestskipet. I tillegg til å gjere innleiande studium av engelsk gotikk, sette Christie seg grundig inn i det tilgjengelege arkeologiske materialet, og meinte å kunne rekonstruere desse delane av kyrkja på ganske sikkert grunnlag. Hovudmålet hans var å setje kyrkja attende til den opphavlege gotiske og romanske forma, og han syrgde difor for å systematisk fjerne alt av nyare tilføyingar, mellom anna barokkhjelmen over oktogonen. Det gjennomført omhyggjelege arbeidet hans har hausta mange lovord, sjølv om måten han gjekk fram på verkar hardhend i vår tid.

Attoppbygginga hans av dei delane av kyrkja som var gått heilt tapt og ikkje kunne rekonstruerast frå sikre kjelder fall ikkje like godt ut. Gjenoppbygginga av hovudtårnet fekk kritikk heilt frå kort tid etter at tårnet stod ferdig i 1903. Særleg er tårnfoten for låg ut frå arkitektoniske omsyn og arkeologiske prov. Christie utarbeidde også planar for gjenoppføringa av vestfronten, men dei vart ikkje fylgde.

Christie leia restaureringsarbeida i Nidarosdomen til han døydde i 1906. Ei minnetavle over Christie er reist i det søre tverrskipet i Nidarosdomen. Christies gate i Trondheim ligg nær Nidarosdomen og er oppkalla etter Chr. Christie.

Eilert Christian Brodtkorb Christie, född 24 december 1832 i Bergen, död 13 september 1906 i Trondhjem, var en norsk arkitekt, brorson till Wilhelm Frimann Koren Christie.

Christian Christie studerade arkitektur vid de polytekniska skolorna i Hannover och Karlsruhe, var 1855-58 lärare vid teckningsskolan i Bergen och flyttade sedermera till Kristiania, där han dels var lärare vid konst- och teckningsskolan, dels verkade som arkitekt. 1859-62 reste han omkring i landet med understöd av Foreningen til norske Fortidsmindesmærkers Bevaring för att avrita lämningar av medeltidens konst och arkitektur.

Christie utarbetade förslag till restaurering av flera äldre byggnadsverk, såsom Stavangers domkyrka, Mariakyrkan och domkyrkan i Bergen samt Haakonshallen där, men ledde även utförandet av flera offentliga och privata byggnader. I sina kyrkritningar upptog han de gamla nationella stavkyrkornas byggnadssätt och utsmyckning.

Hans mest betydande verk är återuppförandet av Trondhjems domkyrka, det förnämsta byggnadsminnet i Norge. Sedan 1872 ledde han detta stora arbete, som erbjöd betydande svårigheter såväl i tekniskt som i konsthistoriskt avseende. Största delen av byggnadens detaljer hade nämligen gått förlorad eller blivit spridd på olika platser, och stora delar av den ursprungliga kyrkan var försvunna. Från denna befattning tog han avsked 1905. Sedan 1884 var han ledamot av svenska konstakademien.