Uppsala Karamellfabrik, K Eriksson & L E Andersson
Tidligere navn
1921
1926
AB Karamell & Chokladfabriken Sonja
Offisielt navn
1926
1957
Næringsmiddelindustri
AB Karamell & Chokladfabriken Sonja grundades 1921. Produkterna såldes med varumärket Sonja. Produktionen skedde i lokaler inne på gården till Svartbäcksgatan 26 men flyttade senare till Kungsgatan 79 där man övertog lokaler efter Upsala Margarinfabrik. Där blev man kvar till 1957 då fabriken lades ned.[sv]
Karlsdal som ort byggdes upp runtomkring järnbruket som erhöll sina privilegier 1640, då under under namnet Nya Älvhyttan. Driften vid bruket lades ner 1932.[sv]
Kirunagruvan är en järngruva i berget Kiirunavaara i Kiruna kommun. Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har brutit järnmalm där sedan början av 1900-talet.
De första fyndigheterna i gruvan hittades omkring 1600-talets mitt. 1696 omnämns Kiirunavaara och Luossavaara för första gången.
Först 1736 genomfördes en ordentlig undersökning av bergen. Malmkroppen sträcker sig tvärs genom berget, varför en stor del av det ursprungliga berget är bortforslat.
På 1950-talet blev gropen för stor och kanterna för branta för att dagbrottsbrytningen fortsatt skulle kunna vara möjlig. År 1962 hade denna metod helt övergivits, och övergått till underjordsbrytning.
2004 upptäcktes att de sprickor som bildats vid sprängningarna i gruvan började närma sig Kiruna, varpå det bestämdes det att hela staden skulle flyttas.[sv]
Stålindustrin Klosterverken var en del av Klosters bruk beläget i bruksorten Långshyttan i Hedemora kommun. De äldsta beläggen för ortens existens härstammar från 1427. Det kan redan under 1400-talet ha funnits en hytta på platsen.
På 1500-talet anlades hammarsmedjor längs ån. Två hyttor var i bruk parallellt i Långshyttan under en stor del av 1600-talet. En av lades dock ned på 1670-talet. Långshyttan i Husby socken kom att bli en del i Klosters bruks ägo från och med 1859. 1861 lades den gamla bergsmanshyttan ned och en ny hytta startades, som under en lång tid var den största i Sverige. Samma år anlade man också ett bessemerverk.
Under 1800-talet började man att använda en mer modern typ av masugn. Bruket i Långshyttan var banbrytare när det gäller arbetet med denna. Även inom tillverkning av rostfritt stål var man framstående. Moderniseringen som här skedde under 1800-talet ledde till att arbetarna blev fler och orten utökades.
Christopher Polhems Stjärnsunds bruk köptes 1871 och samlades tillsammans med all annan järnhantering i Husby socken under aktiebolaget Klosters AB. Efter detta skedde flertalet ut- och ombyggnationer. Vid slutet av seklet kom även en järnväg att anläggas hit.
Trots en rad framgångar drabbades Klosters AB av några svåra år ekonomiskt. Detta ledde till att bolaget 1927 blev införlivat i Fagerstakoncernen, såsom Klosterverken. 1948 upphörde produktionen av tackjärn vid Långshyttan, varpå hyttan lades ned. Bara några år tidigare hade Stjärnsunds bruk stängts ned. Därför stod Långshyttan ensamt under namnet Klosterverken. Under 1900-talets andra hälft kom fler delar av koncernen att läggas ned, följt av ett antal ägarskiften. Från 2014 finns inte längre någon verksamhet kvar vid Långshyttan.[sv]
OBS! KulturNav er ikke fullt støttet av din nettleser. For korrekt funksjonalitet anbefales nyere Chrome, Firefox, Safari eller Internet Explorer 10 eller senere.
I arbeid...