/ wirkerei[de]
Se Gobelängväv.[sv]
/ weftpatterned tabby[en]
Tuskaft med ett särskilt mönsterinslag som flotterar på tygets båda sidor, och däremellan bindes i tuskaft tillsammans med botteninslaget. Solvas i 4 partier på 4 skaft. Varje mönsterinslag flotterar över ett mönsterparti på rätan och ett på avigan. I de övriga partierna bindes det i tuskaft.[sv]
/ tränsaflossa[sv]
Vävnad med mönster i knuten flossa som avtecknar sig mot en slät botten. Jfr Flossa.[sv]
Om en mönsterrapport som i förhållande till angränsande rapport förflyttats halva sin bredd, eller halva sin höjd.[sv]
/ chorbrett[de]
Bräda med borrade hål, eller ram med insatta lameller, genom vilken stropparna i en harneskrustning trädas, för att hållas lodrätta och jämnt fördelade över varpen. Harneskbrädan indelas vanligen i enheter motsvarande bredden av en mönsterrapport. Jfr Rapportbredd.[sv]
/ maillon[fr]
Solv i en drag- eller harneskutrustning bestående av två längre öglor och mellan dem ögat. Den övre öglan är uppträdd på en käpp, eller knuten till en stropp. I den nedre är fäst ett lod som håller solvet sträckt.[sv]
I en dragvävstol att träda stropparna genom harneskbrädan (fr empoutage), samt att knyta dem i en bestämd ordning till harnesksnörena (fr colletage).[sv]
Skälbildande apparat med vilken i princip varje varptråd kan höjas separat. Den består i sin mest utvecklade form av: Harnesksolv nedtill försedda med tyngder, lod. Solvet är upptill förlängt med en stropp trädd upp genom en harneskbräda, och därpå förenad med ett harnesksnöre. Märk: Hela antalet harnesksnören = no dragrenning, fr rame och ty rahmen. Harnesksnöret löper upp över en trissa och i ett trissbräde, och sträckes därefter horisontalt ut över vävstolens ena sida. Där kopplas det till ett vertikalt dragsnöre. Ett urval av dragsnören inräknas inom en och samma lock. Lockarna manövreras av en dragsven. I enklare vävstolar kunna harnesksnörena från trissbrädan löpa framåt över den vävandes plats. Lockarna inräknas då direkt på dessa och dragningen för mönstret göres av den som väver. Mönsterrapportens upprepningen över vävens bredd bestämmes av hur solven via stropparna knytas till harnesksnörena. Upprepningen i varpled bestämmes av de kombinationer av dragsnören som samlats i en lock, samt av den ordning i vilken dragningen av lockarna sker. Jfr Dragrustning, Kägelvävstol.[sv]
I en dragvävstol det snöre till vilket stropparna knytes. Det löper först vertikalt och sedan horisontalt i vävstolen, varpå det kopplas mer eller mindre direkt till en lock. När man drar i locken höjer harnesksnöret de varptrådar, som det via stroppen och solvet står i förbindelse med. Märk en pulley cord och ty colletschnur = harnesksnöret från stroppen till trissbrädan; en tail cord, ty rahmencorde = den horisontala delen från trissorna. Hfr Harneskrustning[sv]
hekle
kemga hör (v) [is]
línkambur [is]
hekla (s) [is]
/ kemga hör (v)[is]
Att bearbeta det skäktade linet, för att spalta upp basten i finare tågor, och skilja ut de kortare tågorna, blånor (da hegleblår), från de längsta tågorna, långlin (da heglehør). Redskap försett med en grupp tänder av järn genom vilka linet drages vid häcklingen.[sv]
/ hank[da]
Garn som vindats upp i en krets omkring ett redskap (Härvel). Varje härva innehåller en i resp. land ort etc närmare bestämd garnlängd. Märk att fr flotte endast brukas om silke.[sv]
/ härvträ[sv]
Redskap på vilket garnet vindas upp till en härva. Härvträ (en niddy-noddy, ty handweife) är en kort käpp med tvärarmar i båda ändar. Den svingas med handen medan garnet lägges upp över tvärarmarna till en härva.[sv]
/ vinda (v)[sv]
Att tillfälligt linda garn på något redskap med större omkrets än spinn eller varprullar. Jfr Avhaspla.[sv]
hest
bikkestikke
api [is]
/ bikkestikke
Kort käpp, eller litet ok, vid vars ändar skaften uppbindas. Hästar eller nickepinnar äro i sin tur balansupphängda, och förenade med varandra genom snören som löpa över trissor. Märk att tu Wellen avser en rörlig vals tvärs över vävstolen, över vilken skaftsnörena löpa.[sv]
Hår från hästens svans och man.[sv]
Vävanordning med liggande varp och däri insatt enkel skälbildanda apparat, i övrigt liknande vanliga stående gobeläng- eller flamskvävstolar.[sv]
Trådögla som omfattar varptråden och med vars hjälp den höjes och sänkes för skälet. I en enkel vävstol som gobelängvävstol, oppstadgogn, kan solven vara öglor lagda kring varptrådarna och samlade på en käpp. I en trampvävstol består solvet av tre öglor, den övre och nedre uppträdda på skaftkäppar, samt mellan dem i ögat, i vilket varptråden trädes. Jfr Solvskaft, Skaft.[sv]
/ sølleseddel[da]
Schematisk framställning av den ordning enligt vilken varptrådarna trädas i solven för en viss bindning. Oftast omfattar solvnotan även en del, som visar hur tramporna knytas till skaften samt trampordningen. Jfr Bindemönster, Patron.[sv]
/ søllestok[da]
Käpp placerad över, under eller framför varpen, på vilken samlats garnöglor, solv, vilka omsluta de varptrådar som skola ändra läge för ett bindningsskäl eller ett mönsterskäl. Käppen manövreras för hand. Den kan också, om den är placerad under varpen, kopplas till en trampa. Jfr Skaft.[sv]
Mellersta delen av harnesksolvet genom vilken varptråden trädes. Kan vara av glas eller metall, med ett eller flera hål för varptrådarna.[sv]
I arbeid...