Militær konflikt
Sverige i krig med Ryssland. Det svenska krigsmålet är att hindra Ryssland från att erövra Finland samt att undvika delta i Napoleons handelsblockad mot England.[sv]
Slag
Slaget vid Leipzig den 16-19 oktober 1813 var ett fältslag under det sjätte koalitionskriget (Napoleonkrigen) och för Sverige en del av Karl Johans krig mot Napoleon. Napoleons armé bestod av franska, italienska, polska och tyska soldater. Motståndet bestod av en koalitionsarmé med soldater från Ryssland, Österrike-Ungern, Preussen och Sverige. Den svenska armén deltog i slaget den 18-19 oktober. Slaget slutade med en avgörande seger för koalitionsarmén och var slaget det största i Europa före första världskriget.[sv]
Slag
Slag mellan svenska och ryska flottorna vid ön Hoglands norra sida. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Slaget vid Dennewitz den 6 september 1813 var ett slag mellan Frankrike och den allierade Nordarmén bestående av Sverige, Ryssland och Preussen under Napoleonkrigen. Slaget slutade med seger för nordarmén.[sv]
Slag
Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra. Den svenska hären, med Magnus Stenbock i täten, segrade. Segern vid Gadebusch blev den sista stora segern för det svenska stormaktsväldet, men saknade emellertid strategisk betydelse.[sv]
Slag
Slaget vid Halmstad den 17 augusti 1676 var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Slaget slutade med svensk seger och den danska armén besegrades i grunden. Med segern avvärjdes ett danskt hot mot Göteborg. Istället kunde svenskarna samla förstärkningar och senare besegra den danska invasionsarmén i slaget vid Lund. Slaget vid Halmstad kom att bli det sista slaget mellan danskar och svenskar i Halland.[sv]
Slag
Slaget vid Helsingborg utspelade sig den 28 februari 1710 mellan Danmark, under ledning av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och Sverige under ledning av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock.
Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Den svenska armén var kraftigt reducerad efter slaget vid Poltava och den danska armén ryckte allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.[sv]
Slag
Slaget vid Landskrona den 14 juli 1677 var ett slag under det skånska kriget mellan Sverige, under ledning av Karl XI, och Danmark under ledning av Kristian V. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Lund den 4 december 1676 var ett fältslag under skånska kriget. Striden stod mellan den invaderande danska armén under ledning av Kristian V och den svenska armén under ledning av Karl XI. Slaget är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska. Slaget slutade med svensk seger och bidrog till att svenskarna fick ett fotfäste i Skåne.[sv]
Slag
Slaget vid Oravais den 14 september 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under finska kriget. Slaget slutade med rysk seger och innebar att den svenska armén blev tvungen att retirera och snart lämna Finland helt och hållet. Striderna vid Oravais var en viktig vändpunkt till rysk fördel i finska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Warksow den 8 januari 1678 var ett fältslag under Skånska kriget mellan Sverige och Danmark vid Warksow på ön Rügen i Tyskland. Slaget slutade med svensk seger och blev fältmarskalk Otto Wilhelm Königsmarck största seger under Skånska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Holowczyn var ett fältslag under det stora nordiska kriget som utkämpades den 4 juli 1708 mellan Sverige och Ryssland vid staden Holowczyn i nuvarande Vitryssland. De svenska trupperna kommenderades av Karl XII och Carl Gustaf Rehnskiöld. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Jakobstadt utkämpades den 26 juli 1704 mellan Sverige och Ryssland. Ryssarna var större i antal och allierade med polsk-litauiska trupper. De svenska trupperna kommenderades av Adam Ludvig Lewenhaupt. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Lützen den 6 november 1632 var ett av de största fältslagen under trettioåriga kriget. Striden stod nära byn Lützen, sydväst om Leipzig, i Sachsen mellan en svensk-protestantisk armé under befäl av Sveriges kung Gustav II Adolf och en katolsk-kejserlig armé under befäl av fältmarskalk Albrecht von Wallenstein.
Slaget brukar betraktas som oavgjort men var strategiskt och taktiskt sett en seger för de protestantiska styrkorna.
Under slaget stupade den svenske kungen Gustav II Adolf.[sv]