Kinesisk term för gobelängvävnad av silke och ev. metalltråd.[sv]
Garn spunnet av lång, mjuk, svagt krusig upp från vilken bottenullen avlägsnats. Även om tyg vävt av kamgarn, vilket icke ägnar sig för valkning eller liknande efterbehandling.[sv]
karder
karter [da]
karrkambar [is]
/ karter[da]
1) Redskap för beredning av kortfibrigt material, särskilt ull. Två med handtag försedda träskivor, på ena sidan beklädda med läder och tätt besatta med korta, böjda metallnålar. 2) Redskap för uppruggning av ytan på valkat ylletyg eller kläde. En handtagsförsedd ram med insatta kardborrar, vanligen från tistelväxten Dipsacus fullonum. Jfr Rugga upp, Överskära, Kläde[sv]
/ tulla[sv]
Färdigkardad ull som med kardorna rullats till en långsmal cylinderform.[sv]
/ kardning[da]
Beredning av kortvibriga spånadsmaterial, varvid de formas till strängar eller rullar i vilka fibrerna icke ligga parallellt. Märk att den tyska termen endast avser en förberedande grovkardning.[sv]
< ull
Kort, mycket fin bottenull från kashmirgetens päls. Används bl.a. i kashmirsjalar.[sv]
/ métier à la petite tire[fr]
Dragvävstol där lockarna inräknas direkt på de horisontella harnesksnörena. Därefter förenas de i bestämd ordning i handtag med vilka en medhjälpare, eller vävaren, drar mönstret. Jfr Harneskrustning.[sv]
Orientalisk typ av gobelängvävnad närmast motsvarande svensk rölakan. De med varpen parallella färgskarvarna lämnas öppna och bildar slitsar i väven. Jfr Gobelängväv.[sv]
/ kömbun[is]
Allmänt om beredning av spånadsmaterial, varvid fibrerna bringas att ligga så parallellt som möjligt. I synnerhet den procedur då bottenullen avlägsnas, innan de långa, svagt krusiga ullhåren spinnas till kamgarn.[sv]
Tråd runt vilken en annan tråd, eller ett lan, spunnits i spiral.[sv]
Fint ylletyg efter vävningen valkat, ruggat och överskuret.[sv]
/ kædestrækkere[da]
Tyngder knutna direkt till varpen för att hålla den sträckt. Jfr Oppstadgogn[sv]
/ hjúpur[is]
Det omhölje med vilket larver av flera insektsarter, bl.a. silkesmasken, omger sig under puppastadiet.[sv]
/ cocoon filament[en]
Silketråden sådan den haslplas av kokongen. Den består av två enkeltrådar sammanhållna av sericin.[sv]
Tre serier av lattor som samverka till att skärpa skaftens höjning och sänkning. Topplattorna placeras ovanför skaften med den fasta punkten ungefär mitt på lattan. Lattans ena ände knytes till ett skaft, medan den andra änden, som skjuter utanför vävstolens ena sida knytes till en långlatta. Långlattorna placeras över tramporna med den fasta punkten vid vävstolens motsatta sida. Kortlattorna placeras mellan skaft och långlattor med den fasta punkten vid den ena av vävstolens sidor. De knytas till skaftens mitt. Tramporna knytas till både lång- och kortlattor. Sättet att koppla samman lattorna kan variera, men principen är densamma.[sv]
Varje skäl där varptrådarnas höjning och sänkning är det helt motsatta av deras läge i närmaste föregående eller efterföljande skäl.[sv]
/ lange[de]
Rörligt upphängda, smala slåar som går tvers över hela väven, och placerade under kortlattorna. De förmedlar lyftling av skaften i en Kontramarsch.[sv]
korskypert
uekte steng
kreuzköper [de]
vierbindig [de]
/ uekte steng
Vanlig benämning på bruten kypert på fyra skaft. Genom att den oliksidiga formen (bruten kypert 3.1) påminner om satinbinding och ibland användes som bindning i dräll, räknas den stundom felaktigt till satinbindningarna. Märk, fr satin de 4. Jfr Bruten kypert. Märk att fisv korskypert betyder gåsögon.[sv]
/ krepp
Mångtrådigt garn som tvinnats så hårt som möjligt och därför har en benägenhet att dra ihop sig. Tyg vävt av sådant garn.[sv]
: En av de tre grundbindningarna, karaktäriserad...
En av de tre grundbindningarna, karaktäriserad av att bindepunkterna för varje inslag förflyttas en tråd åt sidan och bilda diagonallinjer. Rapporten består alltid av samma antal varp som inslagstrådar, minsta i antalet är tre (treskaft). En kypert kan definieras med siffror, vilkens summa ger rapportens trådantal. Första siffran betecknar det anslag inslagstrådar över vilka en varptråd flotterar, andra siffran det anslag inslagstrådar samma varptråd passerar under o.s.v. Ex.: sv no kypert 3/1 eng 3/1 twill, ty K3/1 = fyrskaftad kypert med varpeffekt på den sida beskrivningen avser. sv no kypert 3.1.1.1., en 3.1.1.1. twill, ty K 3/1/1/1 = sexskaftad graderad kypert. I Frankrike förekommer tre olika skrivsätt. Siffrorna åtskiljas antingen av ordet "lie"(binder) och kommatecken, eller av punkter. I båda fallen återge sifrorna endast flotteringar, respektive bindningar inom rapporten: "sergé 3 lie 1, 1, lie 1", eller "sergé 3.1.1.1." Vill man ange, vad som är varp, och vad som är inslag, skrivas siffrorna över och under ett horisontellt streck, som då tänkes representera en inslagstråd: XX I Danmark användes sistnämnda system: "kiper XX" = liksidig fyrskaftad kypert, "kiper XX" = oliksidig fyrskaftad kypert. Diagonalernas riktning kan anges med snedstreck: / eller \. Vändning av diagonalerna sker antingen i spets (se spetsinredning) eller med Skarp anslutning. Vändning endast i ena riktningen kallas spetskypert; genom vändningen i både varp- och inslagsriktningen bildas romboidiska mönster: Gåsögon och Diamantkypert. Jfr Korskypert, Bruten kypert, Fyrskaft.[sv]
I arbeid...