Slag
Slaget vid Leipzig den 16-19 oktober 1813 var ett fältslag under det sjätte koalitionskriget (Napoleonkrigen) och för Sverige en del av Karl Johans krig mot Napoleon. Napoleons armé bestod av franska, italienska, polska och tyska soldater. Motståndet bestod av en koalitionsarmé med soldater från Ryssland, Österrike-Ungern, Preussen och Sverige. Den svenska armén deltog i slaget den 18-19 oktober. Slaget slutade med en avgörande seger för koalitionsarmén och var slaget det största i Europa före första världskriget.[sv]
Slag
Slag mellan svenska och ryska flottorna vid ön Hoglands norra sida. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Fraustadt utkämpades den 3 februari 1706 mellan Sverige under ledning av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk här. Slaget slutade med svensk seger och räknas som en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget 1700–1721.
Följderna av den svenska segern blev att August II:s krig mot Sverige avslutades genom freden i Altranstädt, varvid Sachsen slöt fred med Sverige och August II avsade sig rätten till den polska kronan. Den svenskvänlige Stanisław Leszczyński erkändes därmed som polsk regent.[sv]
Slag
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra. Den svenska hären, med Magnus Stenbock i täten, segrade. Segern vid Gadebusch blev den sista stora segern för det svenska stormaktsväldet, men saknade emellertid strategisk betydelse.[sv]
Slag
Slaget vid Halmstad den 17 augusti 1676 var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Slaget slutade med svensk seger och den danska armén besegrades i grunden. Med segern avvärjdes ett danskt hot mot Göteborg. Istället kunde svenskarna samla förstärkningar och senare besegra den danska invasionsarmén i slaget vid Lund. Slaget vid Halmstad kom att bli det sista slaget mellan danskar och svenskar i Halland.[sv]
Slag
Slaget vid Helsingborg utspelade sig den 28 februari 1710 mellan Danmark, under ledning av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och Sverige under ledning av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock.
Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Den svenska armén var kraftigt reducerad efter slaget vid Poltava och den danska armén ryckte allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.[sv]
Slag
Slaget vid Kliszów utkämpades den 9 juli 1702 mellan å ena sidan en svensk armé under kung Karl XII och å andra en polsk-sachsisk här under kung August (II) den starke. Slaget slutade med svensk seger, trots att den svenska armén var numerärt underlägsen fiendearmén.[sv]
Slag
Slaget vid Landskrona den 14 juli 1677 var ett slag under det skånska kriget mellan Sverige, under ledning av Karl XI, och Danmark under ledning av Kristian V. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Lund den 4 december 1676 var ett fältslag under skånska kriget. Striden stod mellan den invaderande danska armén under ledning av Kristian V och den svenska armén under ledning av Karl XI. Slaget är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska. Slaget slutade med svensk seger och bidrog till att svenskarna fick ett fotfäste i Skåne.[sv]
Slag
Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var ett slag mellan Sverige, under ledning av Karl XII, och Ryssland, under ledning av Peter den store under Stora nordiska kriget. Den ryska armén var numerärt överlägsen den svenska och slaget slutade med ett förkrossande svenskt nederlag. Den svenska armén kapitulerade och Karl XII med följe flydde till det Osmanska riket. Slaget vid Poltava blev början till slutet för det svenska stormaktsväldet.[sv]
Slag
Slaget vid Warksow den 8 januari 1678 var ett fältslag under Skånska kriget mellan Sverige och Danmark vid Warksow på ön Rügen i Tyskland. Slaget slutade med svensk seger och blev fältmarskalk Otto Wilhelm Königsmarck största seger under Skånska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Jakobstadt utkämpades den 26 juli 1704 mellan Sverige och Ryssland. Ryssarna var större i antal och allierade med polsk-litauiska trupper. De svenska trupperna kommenderades av Adam Ludvig Lewenhaupt. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Lützen den 6 november 1632 var ett av de största fältslagen under trettioåriga kriget. Striden stod nära byn Lützen, sydväst om Leipzig, i Sachsen mellan en svensk-protestantisk armé under befäl av Sveriges kung Gustav II Adolf och en katolsk-kejserlig armé under befäl av fältmarskalk Albrecht von Wallenstein.
Slaget brukar betraktas som oavgjort men var strategiskt och taktiskt sett en seger för de protestantiska styrkorna.
Under slaget stupade den svenske kungen Gustav II Adolf.[sv]
Slag
Slaget vid Narva var ett av de första slagen under det Stora nordiska kriget som utkämpades mellan den svenska armén under ledning av den då blott 18-årige Karl XII och den mer än trefaldigt överlägsna ryska armén, under Charles Eugène de Croys befäl.
Slaget betraktas som en av den svenska militärhistoriens största segrar, då den svenska armén lyckades krossa alla ryska belägringsstyrkor som hotade Narva och Ingermanland. Omkring 12 000 ryssar och knappt 1000 svenskar stupade under slaget.[sv]
Slag
Slaget vid Pulkkila den 1 maj 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det finska kriget 1808-09. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Saladen utspelade sig den 19 mars 1703 mellan Sverige och Ryssland, allierade med polsk-litauiska trupper. De svenska trupperna kommenderades av Adam Ludwig Lewenhaupt och Johan Adolf Clodt von Jürgensburg. Slaget slutade med svensk seger, trots att de svenska styrkorna var betydligt numerärt underlägsna de ryska.[sv]
I arbeid...