Battle of Fraustadt (1706)

Slaget ved Fraustadt vart utkjempa den 13. februar 1706 mellom Sverige og Sachsen-Polen og deira russiske allierte nær Fraustadt (dagens Wschowa) i Polen. Under slaget ved Fraustadt var August II berre om lag 120 km unna med ein kavaleristyrke på 8000 mann. Dette var ein av hovudgrunnane til at den svenske generalen Rehnskiöld var rask med å gå til åtak på Schulenburg. Slaget er eit døme på ein knipetongmanøver utført med godt resultat og var ein av dei største sigrane til Sverige under den store nordiske krigen.

Slaget ved Fraustadt under den store nordiske krig fant sted 2. februar^jul./ 3. februar^sve./ 13. februar 1706^greg. ved Fraustadt (nå: Wschowa) i Polen like ved grensen til Schlesien. Slaget ble utkjempet mellom svenske styrker under ledelse av general Carl Gustaf Rehnskiöld og saksiske styrker under ledelse av grev von der Schulenburg. En russisk hjelpetropp på 6400 mann bistod de saksiske styrkene.

General Rehnskiöld gjennomførte en knipetangsmanøver og vant en overlegen seier. Følgen av slaget ble at August II gjennom freden i Altranstädt mistet sin innflytelse i Polen og at den svenskvennlige Stanisław Leszczyński overtok embetet som polsk regent.

Slaget vid Fraustadt var ett fältslag som ägde rum den 3 februari 1706 (enligt den svenska kalendern; 2 februari enligt den julianska och 13 februari enligt den gregorianska) vid staden Fraustadt i Polsk-litauiska samväldet (dagens Wschowa i Polen), i samband med den svenske kungen Karl XII:s fälttåg i Polen mellan 1701 och 1706 under stora nordiska kriget. Den stod mellan en svensk armékår under befäl av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en sachsisk-rysk armé under befäl av general Johann Matthias von der Schulenburg.

Efter ett fem år långt fälttåg i Polen hade Karl XII intagit flera polska städer och tvingat den polske kungen August II att abdikera från sin tron i Polen till förmån för adelsmannen Stanisław Leszczyński. August II hade fortfarande makt från sitt kurfurstendöme Sachsen, och med hjälptrupper från sin bundsförvant Peter I och Ryssland gjorde August II upp en krigsplan i syfte att omringa och förinta Karl XII:s huvudarmé. Efter att Karl XII fick underrättelser om de sachsisk-ryska planerna gjorde han en ilmarsch för att isolera den ryska armén vid staden Grodno, och avdelade en armékår under general Rehnskiölds befäl till att bevaka Polens västra gräns.

August II ville ändå fullfölja krigsplanen, och i februari 1706 skickade han från Sachsen en armé på 20 000 soldater under Schulenburgs befäl mot Rehnskiölds armékår på 9 400 man, i syfte att besegra den och senare förena sig med de ryska trupperna vid Grodno. Rehnskiöld genomförde en krigslist i syfte att lura Schulenburg till en mer fördelaktig terräng för sitt kavalleri. Den 13 februari möttes arméerna utanför Fraustadt, där det svenska kavalleriet jagade bort det sachsiska kavalleriet och Rehnskiöld i samarbete med de svenska fotsoldaterna lyckades omringa och fullständigt krossa det sachsisk-ryska infanteriet. Tre fjärdedelar av armén stupade eller tillfångatogs efter slaget, medan de svenska förlusterna uppskattades till runt 1 400 soldater. Med hotet från August II avvärjt kunde Karl XII jaga bort de ryska trupperna vid Grodno, och i september tågade han in i Sachsen och tvingade August att sluta fred med Sverige.

Slaget vid Fraustadt blev en av Sveriges största segrar under stora nordiska kriget. Rehnskiölds taktik under slaget har jämförts med taktiken "dubbel omfattning", som fältherren Hannibal använde under slaget vid Cannae. I eftervärlden har slaget blivit ökänt för en massaker som ska ha drabbat de ryska krigsfångarna efter slaget, något som historiker har haft delade meningar om.