Slag
Det andra slaget vid Porrassalmi utspelade sig den 18 juni och 19 juni 1789 mellan Sverige och Ryssland och var en del av Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Leipzig den 16-19 oktober 1813 var ett fältslag under det sjätte koalitionskriget (Napoleonkrigen) och för Sverige en del av Karl Johans krig mot Napoleon. Napoleons armé bestod av franska, italienska, polska och tyska soldater. Motståndet bestod av en koalitionsarmé med soldater från Ryssland, Österrike-Ungern, Preussen och Sverige. Den svenska armén deltog i slaget den 18-19 oktober. Slaget slutade med en avgörande seger för koalitionsarmén och var slaget det största i Europa före första världskriget.[sv]
Slag
Slag mellan svenska och ryska flottorna vid ön Hoglands norra sida. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Skagerrakslaget var den enda fullskaliga sammandrabbningen mellan slagskepp i Första Världskriget och den sista stora sjöslag mellan fientliga flottor.[sv]
Slag
Slaget vid Bornhöft den 7 december 1813 var ett slag mellan svenskt kavalleri och danska trupper förstärkta med mindre styrkor polskt kavalleri och tyskt infanteri. Slaget var en del av Karl XIV Johans krig mot Napoleon och slutade med svensk seger. Slaget vid Bornhöft är den senaste gången som Sverige och Danmark drabbat samman i strid.[sv]
Slag
Slaget vid Dennewitz den 6 september 1813 var ett slag mellan Frankrike och den allierade Nordarmén bestående av Sverige, Ryssland och Preussen under Napoleonkrigen. Slaget slutade med seger för nordarmén.[sv]
Slag
Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Errastfer var ett fältslag mellan svenska och ryska trupper som utspelades 30 december 1701 nära Errastfer i östra svenska Livland (dagens Erastvere i Estland), under stora nordiska kriget. Den svenska styrkan leddes av Wolmar Anton von Schlippenbach. Slaget slutade med rysk seger och var den första betydande ryska segern i stora nordiska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Fehrbellin den 18 juni 1675 var ett slag mellan Sverige och kurfurstendömet Brandenburg. Slaget slutade med brandenburgsk seger och de politiska konsekvenserna blev stora. Brandenburg utnyttjade segern i den politiska propagandan och följden blev att furstbiskopen av Münster och de lüneburgska hertigarna förklarade Sverige krig. Senare följde även en dansk krigsförklaring och det skånska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Fraustadt utkämpades den 3 februari 1706 mellan Sverige under ledning av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk här. Slaget slutade med svensk seger och räknas som en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget 1700–1721.
Följderna av den svenska segern blev att August II:s krig mot Sverige avslutades genom freden i Altranstädt, varvid Sachsen slöt fred med Sverige och August II avsade sig rätten till den polska kronan. Den svenskvänlige Stanisław Leszczyński erkändes därmed som polsk regent.[sv]
Slag
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra. Den svenska hären, med Magnus Stenbock i täten, segrade. Segern vid Gadebusch blev den sista stora segern för det svenska stormaktsväldet, men saknade emellertid strategisk betydelse.[sv]
Slag
Slaget vid Halmstad den 17 augusti 1676 var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Slaget slutade med svensk seger och den danska armén besegrades i grunden. Med segern avvärjdes ett danskt hot mot Göteborg. Istället kunde svenskarna samla förstärkningar och senare besegra den danska invasionsarmén i slaget vid Lund. Slaget vid Halmstad kom att bli det sista slaget mellan danskar och svenskar i Halland.[sv]
Slag
Slaget vid Helsingborg utspelade sig den 28 februari 1710 mellan Danmark, under ledning av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och Sverige under ledning av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock.
Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Den svenska armén var kraftigt reducerad efter slaget vid Poltava och den danska armén ryckte allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.[sv]
Slag
Slaget vid Hummelshof den 19 juli 1702 i Hummelshof var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget. Slaget slutade med rysk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Jutas den 13 september 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under finska kriget. De svenska trupperna leddes av överste Georg Carl von Döbeln och slaget slutade med svensk seger.
Om slaget berättas i Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas i Fänrik Ståls sägner.[sv]
Slag
Slaget vid Kalisch i Polen utkämpades den 19 oktober 1706 mellan Sverige och Ryssland och var en del av det Stora nordiska kriget. De svenska styrkorna var allierade med Polen-Litauen och anfördes av Arvid Axel Mardefelt. De ryska trupperna var allierade med en sachsisk-polsk-rysk här och stod som segrare i slaget.[sv]
Slag
Slaget vid Karstula den 21 augusti 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Finska kriget. Slaget slutade med rysk seger.[sv]
I arbeid...