Isak Gustaf Clason (30 July 1856 Falun – 19 July 1930 Rättvik) was a Swedish architect.
Other languages: Clason, Isak Gustaf (swedish)
Isak Gustaf Clason
var en svensk arkitekt. Hans hovedverk er Nordiska Museet i Stockholm (1888-1907). Han har ellers tegnet det særpregede Hallwylska palatset (1893-1898) -Stockholms siste privatpalass, bygd for den sveitsiske greven Walther von Hallwyl og hans svenske kone Vilhelmina. Fasaden er i rødaktig granitt...
[no]Utbildning: Studentexamen i Stockholm 1874.
KTH 1874-1879, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
FrKA 1879-1881, Kungliga Akademien för De Fria Konsterna.
Verksamhet: Egen verksamhet tillsammans med Kasper Salin 1881-1882.
Arkitekt i Överintendentsämbetet 1887-1890, förste intendent 1905-1917, byggnadsråd i Byggnadsstyrelsen 1917-1923, ställföreträdande generaldirektör 1918.
Egen verksamhet i Stockholm från 1887.
Andra uppdrag: Stockholms stadsfullmäktige 1900-1910.
Ledamot i byggnadsnämnden 1907-1912.
Nordiska museets nämnd 1899-1930, ordförande 1906-1930.
Sakkunnig i många kommittéer och utredningar rörande offentliga byggnadsfrågor.
Lärarverksamhet: Assistent i arkitektur vid KTH 1881-1883, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Professor i arkitektur vid KTH 1890-1904.
Hedersdoktor vid Uppsala universitet 1917.
Tävlingar: Tyska kyrkans torn i Stockholm 1880 tillsammans med Carl A Ahlbom, 2:a pris.Resor: Spanien 1883.
Italien, Tyskland, Österrike och Frankrike 1884-1886 (statens resestipendium).
England (London), Frankrike (Paris), Belgien (Bryssel, Antwerpen), Holland (Amsterdam), Tyskland (München, Berlin), Österrike (Wien), Tjeckoslovakien (Prag) med flera länder (för uppdrag att tillsammans med Isæus göra ritningar till Nordiska museet).
Medlemskap: STF 1874-1930, Svenska Teknologföreningen, styrelseledamot 1888-1891, ordförande i avd A 1891-1896, 1897-1903 samt 1908-1911.
FrKA från 1889, Kungliga Akademien för De Fria Konsterna, vice preses 1902-1918 och preses 1918-1930.
Vetenskapsakademien från 1907.
Hedersledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien från 1921 och i Vitterhetsakademien från 1929.
Flera utländska vetenskapliga samfund.
Egna skrifter: Ett flertal artiklar i Teknisk tidskrift och Byggmästaren, bl a: Teknisk tidskrift 1892 sid 209, Boningshus på landet; ibid år 1896, Öfversikt af byggnadsverksamheten i Sverige under de sista 25 åren; ibid år 1903 sid 30, Tingshus i Norrköping; ibid år 1913 sid 73, Haneberg, ombyggd herrgård; ibid år 1913 sid 75, Stjernvik, ombyggd herrgård; ibid år 1919 sid 78, Arkitektutlåtande i Stockholms bangårdsfråga.
Verk ett urval:
Bünsowska huset, Strandvägen 29-33, Stockholm 1886-1887.
Norrlands nation, Uppsala 1887-1889.
Södra Kedums kyrka, Västergötland, 1888.
Tre villor vid Engelsbergs bruk, Västmanland 1888.
Disponentsbostad i Skönvik, Medelpad 1888.
Villa Kammarbo, Åtvidaberg, om- och påbyggnad 1888-1889.
Adelswärdska huset, Drottninggatan 2, Stockholm 1888-1890.
Skönsmons kapell, Sundsvall 1889.
Nordiska museet, Stockholm (första skissen 1889 tillsammans med M Isaeus) 1889-1907.
Lejondal, Uppland 1889-1891.
Castenhof, Göteborg 1890-1891.
Telegrafverkets hus, Göteborg 1891, 1895-1896.
Villa Cervin, Villagatan 9, Stockholm 1892, riven.
Greve von Hallwyls villa, Ljusne, Hälsingland 1892.
Hjularöd, Skåne 1893, tillsammans med L I Wahlman.
Hallwylska palatset, Hamngatan 4, Stockholm 1893-1898.
Telegrafverkets verkstad, Svartensgatan - Mosebacke torg, Stockholm 1895, 1900-1901.
von Rosenska huset, Strandvägen 55, Stockholm 1895-1899.
AB S:ta Birgittas hus, Regeringsgatan 80, Stockholm 1897-1898.
Överste J de Lavals hus, Jönköping 1898.
Sveavägen 97, Stockholm 1898-1899, rivet.
Städernas Allmänna brandstodsbolags hus, Skeppsbron 20, Stockholm 1899-1901.
Leufsta skola, Uppland 1899-1901.
Sveavägen 94, Stockholm 1900.
Hults bruk, Östergötland 1900.
Norrköpings rådhus, Norrköping 1900-1902, 1904-1910.
Telegrafhus, Moskva 1901, 1907-1909.
Telegrafhus, Warszawa 1901-1902, 1908.
Björkekinds m fl tingshus, Norrköping 1901-1903.
Ingenjör O Platins villa, Särö, Halland 1901, 1906-1908.
Stockholm-Övre Norrlands bankbolags hus, Fredsgatan 10, Stockholm 1902.
Rehnsgatan 19, Stockholm 1902-1903.
Ingenjör O Platins hus, Göteborg 1902-1906.
Södertuna, Södermanland 1903.
Mariehill, Djurgården, Stockholm 1904-1905.
Wahrens villa, Norrköping 1905.
Kraftstation, Åtvidaberg, Östergötland 1905.
Skånes enskilda bank, Göteborg 1905-1906.
Tjänstemanna- och arbetarbostäder, Åtvidaberg, Östergötland 1905-1913.
Marielund, Östergötland 1905-1906.
Villa Dahlerus, Lidingö 1907-.
Villa Stockenberg, Saltsjöbaden 1908-1910.
Lanthushållsskola, Rimforsa, Östergötland 1910.
Riddarhuset, Stockholm, inredning av lantmarskalksrummen 1910-1911.
Lönö, Östergötland 1910-1913.
Adelsnäs, Åtvidaberg, Östergötland 1910-1915.
Östergötlands hushållningssällskap, Linköping, ombyggnad 1912-1913.
Sveriges Privata Centralbank, Gustav Adolfs torg, Stockholm 1912-1915.
Adelsnäs, Åtvidaberg, Östergötland 1912-1922, skissarbete från 1904.
Ordnandet av platsen framför Riddarhuset, Stockholm.
Timmermansorden, Eriksbergsgatan 17, Stockholm 1914-1916, 1919-1920.
Bengt Johanssons hus, Bragevägen 4, Stockholm 1914-1916.
Skånska Hypoteksföreningen, Lund 1915-1917.
Södertälje rådhus 1915-1921. Endast ena flygeln, utförd 1918-1921.
Villa Bungalown, Skövde 1917.
Villa Dunker, Hälsingborg 1917-1919.
Stafsjö, Östergötland 1918.
Skenäs, Södermanland, 1912-1922.
Riddarhuset, Stockholm, inredning av direktionsrum mm 1922-1923, 1930.
Apotekarsocieteten, Wallingatan 26, Stockholm 1923-1925.
Sagaliden, Skansen, Stockholm 1926-1927.
Timmermansorden, Stockholm. Förslag till inredning av stora ordenssalen 1930.
Västergötland Södra Kedums kyrka, 1889.
Medelpad Skönsmons kyrka, Sköns sn, 1888–1889.
Resterande byggnader i samarbete med Kasper Salin bl a: Rosenborgshuset, Stureparken 1, Stockholm (fasader) 1882.
Kåbergska huset, Nybrogatan 51, Stockholm (fasader), 1882, rivet.
Söderströmska huset, Artillerigatan 8, Stockholm (fasader) 1882.
Bünsows villa, Merlo, Sundsvall 1882-1883.
Drottninggatan 23, Stockholm, apoteket Morianen, ombyggnad 1883-1884.
Thaveniuska huset, Strandvägen 1...
Indebetou, Govert och Hylander, Erik (red): Svenska teknologföreningen 1861 - 1936. Biografier. Del 2. Födelseåren 1885 - 1914. Jämte bihang: Förteckning över personer utexaminerade från teknologiska institutet och tekniska högskolan. Stockholm, 1937. Sid 1365.
Svenskt biografiskt lexikon (Ragnar Josephson).
Bohman, Nils (red): Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok, I - VIII. Stockholm, 1942.
Kruse, John: Svenskt porträttgalleri, band 20. Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister, med biografiska uppgifter. Stockholm, 1901. Sid 34.
Vennberg, Erik och Eklund, Pehr (red): Stockholms näringsliv. Del 1. Stockholm, 1924. Sid 52.
Edestrand, Hans och Lundberg, Erik: Isak Gustaf Clason. Stockholm, 1968.
Sveriges Arkitekturmuseum (utgivare): I. G. Clason 1856-1930, utställningskatalog 1969.
Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader. En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Fjärde omarbetade upplagan, Stockholm, 1988.
Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredric: Bankbyggande i Sverige. Stockholm, 1981.
Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredric: Svensk arkitektur - Ritningar 1640 - 1970. Stockholm, 1986.
Hesselman, Georg: Historik över byggnadsyrket i Stockholm 1250 - 1950. uo, 1952.
Bergquist, Göran och Malmquist, Sune: Malmarna. En byggnadshistorisk undersökning utförd på uppdrag av Stockholms stads byggnadsnämnd. Del 1 och 2. Stockholm, 1969.
Mårtelius, Johan: Göra arkitekturen historisk. 1987.
von Platen, Henning: Norrköpings rådhus. Isak Gustaf Clason och rådhusfrågan. D-uppsats vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, VT 1994.
Fredriksson, Mats: Pietet eller vandalism? I G Clasons herrgårdsprojekt i Östergötland. 1996.
Teknisk tidskrift - afdelning för byggnadskonst, år 1895 sid 23, Hjularöds slott, Skåne. Tillsammans med Lars Israel Wahlman; ibid år 1896 sid 101, Greve von Rosens hus, Strandvägen 55, Stockholm; ibid år 1889 sid 69, Östermalms saluhall. Tillsammans med Kasper Salin; ibid år 1898 sid 87, Greve von Hallwyls nybyggnad, ibid år 1901 sid 58; ibid år 1902 sid 27, Städernas Allmänna Brandstods AB, Skeppsbron 20; ibid år 1904 sid 112, Trädgårdsmästarbostad, Södertuna, Södermanland.
Teknisk tidskrift - Arkitektur och dekorativ konst, år 1907 sid 97, Bergman, Axel: Marielhill å Kungliga Djurgården; ibid år 1908 sid 1, Nordiska museet.
Teknisk tidskrift - Arkitektur, år 1911 sid 1, Tengbom, Ivar: Norrköpings rådhus och sid 11, beskrivning av arkitekten själv; ibid år 1916 sid 81, Födelsedagshyllning; ibid år 1918 sid 1, Lallerstedt, Erik: Sveriges centralbanks nybyggnad.
Byggmästaren - Tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik, år 1923 sid 288, ibid år 1930 sid 129, dödsruna av Sigurd Curman.
H8D 1901:641, 1906:711, 1916:701, 744, 1926:702, 1930:468.
Kamr. KTH 74-77. Sid 31.
Ett flertal artiklar i dags- och fackpress.
Material i Arkitekturmuseets arkiv.