Blix, Elias (1836 - 1902)

Elias Blix (24 February 1836 – 17 January 1902) was a Norwegian professor, theologian, hymn writer, and a politician for the Liberal Party. Blix wrote numerous hymns and was largely responsible for translating the New Testament into the Norwegian language.

Elias Blix Pedersen (24. helmikuuta 1836 Gildeskål – 17. tammikuuta 1902) oli norjalainen teologi, opettaja ja heprean kielen professori. Hän toimi Norjan kirkko- ja opetusministerinä vuosina 1884–1885 ja 1886–1888. Blix edisti uusnorjan kieltä kirkollisissa yhteyksissä muun muassa kirjoittamalla virsiä ja kääntämällä Uuden testamentin.

Elias Blix (24. februar 1836–17. januar 1902) var ein norsk forfattar, professor, lærar, målmann og politikar. Han vart fødd på Våg i Gildeskål i Salten i Nordland fylke Mattismessedagen 1836, og døydde i heimen sin i Kristiania (Oslo) i 1902. Han vart gravlagd på Vår Frelsers gravlund.

I 1862 var Blix med på å skipa «Den nordlandske Forening» og var den første forman i organisasjonen. I 1868 var han med på å skipa «Det norske Samlaget», som fekk til oppgåve å gje ut nynorske skrifter.

Blix tok teologisk embetseksamen i 1866, og han vart professor i teologi 1878 ved Universitetet i Oslo.

Frå 26. juni 1884 til 23. februar 1888 var Blix statsråd i Kyrkjedepartementet. Som statsråd greidde han å få oppretta eit professorat i norsk folkemål ved universitetet. I 1885 gjorde Stortinget vedtak om at landsmålet skulle vera jamstilt med bokmålet, det såkalla Jamstellingsvedtaket. Som politikar representerte Blix partiet Venstre.

Blix oppdaga landsmålet då han gjekk på lærarseminar i Tromsø på 1850-talet. Han tok kontakt med målrørsla då han kom til Kristiania og vart knytt til Aasmund Olavsson Vinje og vekebladet Dølen. Sommaren 1866, etter at han hadde teke teologisk embetseksamen, vitja han Gildeskål. Her hjelpte han soknepresten med konfirmasjonsundervisninga, han skal òg ha bede om løyve til å preike i Gildeskålkyrkja. Men Blix fekk ikkje lov til å preike - somme meiner soknepresten ikkje ville sleppe han til, fordi han ikkje likte Blix sitt arbeid som målmann; andre meiner soknerpresten hadde gjeve han melding om at det ikkje sømte seg for born av ålmugen å stå på preikestolen. Hendinga i Gildeskål skal etter soga vere årsaka til at han ikkje vart prest og han aldri kom attende til Gildeskål.

Blix var med på arbeidet med å omsetje Bibelen og Luthers litle katekisme til landsmål. Elias Blix var ein stor salmediktar, og skreiv meir enn 200 salmar. Ved kgl. res. av 4. mai 1892 vart salmeboka hans, Nokre Salmar, autorisert for kyrkjeleg bruk. I Norsk Salmebok er det teke med over 50 salmar av Blix.

Elias Blix, född den 24 februari 1836 i Gildeskål (Nordland), död den 17 januari 1902 i Kristiania, var en norsk teolog och orientalist. Han var far till Ragnvald Blix.

Blix genomgick Tromsø lärarseminarium (1853-55) och var därefter lärare vid stadens skolor. År 1860 blev han student och 1866 teologie kandidat. För att studera semitiska språk och gammaltestamentlig teologi uppehöll han sig 1871-72 med statsunderstöd i utlandet (särskilt Leipzig), varefter han 1873 blev stipendiat i nämnda ämnen vid universitetet i Kristiania.

År 1876 tog han filosofiska graden med en avhandling om De vigtigste udtryk for begreberne herre og fyrste i de semitiske sprog, egentligen en avdelning av ett större verk, varmed han de sista åren varit sysselsatt, en jämförande etymologisk ordbok över arabiska och syriska. År 1879 blev han e.o. professor i hebreiska.

Vid bildandet av den sverdrupska ministären 26 juni 1884 utnämndes han till chef för kyrko- och undervisningsdepartementet, men utträdde åter i februari 1888 och återtog 1889 sin professur. Mera än genom sina vetenskapliga verk har Blix gjort sitt namn känt i Norge genom sitt arbete för användningen av landsmål i kyrka och skola.

Utgången från allmogen var han från ungdomen en varm anhängare av landsmålsrörelsen och författade på nynorska Nokre salmar, gamle og nye (3 häften 1869-75), vilka, utmärkta av trosvärme och innerlighet, utkom i flera upplagor och 1892 auktoriserades till offentligt bruk av de församlingar som beslutade därom.

Senare ombesörjde Blix med biträde av Aasen en översättning till nynorska av Romarbrevet, utgiven 1882 som prov på den med statsmedel understödda översättningen av hela Nya testamentet, vilken utkom 1890, och vilken även till största delen utfördes av Blix.

Han hade likväl på skilda ställen haft värdefull hjälp av prästen Johannes Belsheim och skoldirektör Matthias Skard. Under sina sista år arbetade Blix på en översättning av Gamla testamentet, varav han hann få färdig en stor del av Psaltaren.