Kiiver on kaitseotstarbeline peakate, mis on tavaliselt tehtud rauast või muust kõvast materjalist. Tavaliselt kantakse kiivrit kaitseks kõrgelt kukkuvate objektide või suurtel kiirustel kokkupõrgete eest.

Erineva disaini ja otstarbega kiivreid kannavad sõdurid, töölised (näiteks ehituses, kaevandustes, metsanduses), sportlased, sõidukijuhid.

Mõnikord kasutatakse kiivreid ka tseremoniaalsel või sümboolsel otstarbel ilma otsese kaitsefunktsioonita (näiteks Suurbritannia politseinikel).

Kypärä on usein kovasta materiaalista valmistettu päähine, jonka tarkoituksena on suojata päätä ja usein myös niskaa vauriolta. Kypärä on oletettavasti alun perin kehitetty sodankäynnin tarkoituksiin, mutta sittemmin se on levinnyt laajalti myös siviilikäyttöön. Useat ammatit ja harrastukset vaativat kypärän käyttöä pään suojana.

Hjelm (norrønt hjalmr) er eit vernande hovudplagg av hardt og/eller absorberande materiale. Ein hjelm kan verna hovudet mot slag, støyt og andre skadar eller farer. Typiske bruksområdet er i militær samanheng, som verneutstyr for arbeid, til ein del idrett og anna rørsle eller transport. Nokre hjelmar kan hovudsakleg ha seremoniell eller utkledande funksjon, og kan ha ei utforming som ber preg av dette.

Historisk laga ein hjelmar av lêr, metall, tekstilar og tidvis bein. Sidan 1900-talet har ein også teke i bruk kunststoff som epoxy og kevlar.

En hjelm er et forsterket hodeplagg som skal beskytte hodet mot slag og støt og brukes for eksempel under farlig arbeid, i krig eller ved fare for fall. Siden oldtiden har man brukt kamphjelmer av særlig lær og metall, og det har vært en mengde hjelmtyper opp gjennom historien. I middelalderen ble det utviklet lukkede hjelmer med visir, ofte som del av kroppspanser eller rustninger. Ved siden av å være praktisk verneutstyr har staselige hjelmer også blitt båret som maktsymbol av militære og politiske ledere. I etterkrigstida har det blitt vanlig med solide, men lette hjelmer laget av plast, glassfiber og kunstfiber, særlig kevlar.

Ordet hjelm kan også brukes om det som likner på en hjelm, for eksempel fjærpryd på fuglehoder og metalltak på tårn.

Hjälm är en huvudbonad för skydd av huvudet, för civilt eller militärt bruk. Hjälmar är ofta tillverkade i hårda material och används i farligt arbete, i sport, i strid och ibland av barn under lek. Den hålls ofta på plats av en rem som knyts eller spänns fast under hakan.

Vid kyligt väder kan en hjälmmössa användas under hjälmen. Den påminner i sitt utförande ofta om en hätta.

Ridhjälmen är en viktig del av ryttarens utrustning. För den som kör moped eller motorcykel är motorcykelhjälm obligatoriskt i många länder. Barn kan använda en lekhjälm för att inte skada sig under lek.

Inom heraldiken finns ofta hjälmar som en del av ett heraldiskt vapen, ovanpå vapenskölden. Dessa hjälmars utseende anknyter närmast till de hjälmar som användes under medeltidens tornerspel.