/ flergradskiper[da]
Kypertbindning med flera diagonaler av olika bredd inom rapporten.[sv]
/ råsilke
Silke som består av flera kokongtrådar lagda tillsammans utan någon snodd. Kan inte användas till vävning annat än med sericinet kvar, alltså inte avkokt.[sv]
Flera trådar filerat silke tvinnade tillsammans i motsatt riktning mot fileringen. Skillnaden mellan organsin och grenadin är, att grenadinsilket är tre eller fyra gånger så hårt snott.[sv]
Dom tre bindningarna, tuskaft, kypert och satin, på vilka alla andra äro grundade.[sv]
I gasbindning de varptrådar som behålla sina platser, medan vissa andra varptrådar röra sig fram och tillbaka i sidled. Jfr Gasbindning[sv]
< kypert
Kypertvariant vars diagonallinjer vänder sig i spets såväl i varp-som inslagsriktning. Jfr Diamantkypert.[sv]
/ wirkerei[de]
Se Gobelängväv.[sv]
/ weftpatterned tabby[en]
Tuskaft med ett särskilt mönsterinslag som flotterar på tygets båda sidor, och däremellan bindes i tuskaft tillsammans med botteninslaget. Solvas i 4 partier på 4 skaft. Varje mönsterinslag flotterar över ett mönsterparti på rätan och ett på avigan. I de övriga partierna bindes det i tuskaft.[sv]
/ tränsaflossa[sv]
Vävnad med mönster i knuten flossa som avtecknar sig mot en slät botten. Jfr Flossa.[sv]
Om en mönsterrapport som i förhållande till angränsande rapport förflyttats halva sin bredd, eller halva sin höjd.[sv]
Bastfibrer från flera arter av släktet Cannabis. Garn och tyg tillverkas därav.[sv]
/ chorbrett[de]
Bräda med borrade hål, eller ram med insatta lameller, genom vilken stropparna i en harneskrustning trädas, för att hållas lodrätta och jämnt fördelade över varpen. Harneskbrädan indelas vanligen i enheter motsvarande bredden av en mönsterrapport. Jfr Rapportbredd.[sv]
/ maillon[fr]
Solv i en drag- eller harneskutrustning bestående av två längre öglor och mellan dem ögat. Den övre öglan är uppträdd på en käpp, eller knuten till en stropp. I den nedre är fäst ett lod som håller solvet sträckt.[sv]
I en dragvävstol att träda stropparna genom harneskbrädan (fr empoutage), samt att knyta dem i en bestämd ordning till harnesksnörena (fr colletage).[sv]
Skälbildande apparat med vilken i princip varje varptråd kan höjas separat. Den består i sin mest utvecklade form av: Harnesksolv nedtill försedda med tyngder, lod. Solvet är upptill förlängt med en stropp trädd upp genom en harneskbräda, och därpå förenad med ett harnesksnöre. Märk: Hela antalet harnesksnören = no dragrenning, fr rame och ty rahmen. Harnesksnöret löper upp över en trissa och i ett trissbräde, och sträckes därefter horisontalt ut över vävstolens ena sida. Där kopplas det till ett vertikalt dragsnöre. Ett urval av dragsnören inräknas inom en och samma lock. Lockarna manövreras av en dragsven. I enklare vävstolar kunna harnesksnörena från trissbrädan löpa framåt över den vävandes plats. Lockarna inräknas då direkt på dessa och dragningen för mönstret göres av den som väver. Mönsterrapportens upprepningen över vävens bredd bestämmes av hur solven via stropparna knytas till harnesksnörena. Upprepningen i varpled bestämmes av de kombinationer av dragsnören som samlats i en lock, samt av den ordning i vilken dragningen av lockarna sker. Jfr Dragrustning, Kägelvävstol.[sv]
I en dragvävstol det snöre till vilket stropparna knytes. Det löper först vertikalt och sedan horisontalt i vävstolen, varpå det kopplas mer eller mindre direkt till en lock. När man drar i locken höjer harnesksnöret de varptrådar, som det via stroppen och solvet står i förbindelse med. Märk en pulley cord och ty colletschnur = harnesksnöret från stroppen till trissbrädan; en tail cord, ty rahmencorde = den horisontala delen från trissorna. Hfr Harneskrustning[sv]
hekle
kemga hör (v) [is]
línkambur [is]
hekla (s) [is]
/ kemga hör (v)[is]
Att bearbeta det skäktade linet, för att spalta upp basten i finare tågor, och skilja ut de kortare tågorna, blånor (da hegleblår), från de längsta tågorna, långlin (da heglehør). Redskap försett med en grupp tänder av järn genom vilka linet drages vid häcklingen.[sv]
/ hank[da]
Garn som vindats upp i en krets omkring ett redskap (Härvel). Varje härva innehåller en i resp. land ort etc närmare bestämd garnlängd. Märk att fr flotte endast brukas om silke.[sv]
/ härvträ[sv]
Redskap på vilket garnet vindas upp till en härva. Härvträ (en niddy-noddy, ty handweife) är en kort käpp med tvärarmar i båda ändar. Den svingas med handen medan garnet lägges upp över tvärarmarna till en härva.[sv]
/ vinda (v)[sv]
Att tillfälligt linda garn på något redskap med större omkrets än spinn eller varprullar. Jfr Avhaspla.[sv]