Ethel Halvarsson var utbildad textilkonstnär med särskild förmåga att tolka färger. Hennes huvudområde var kyrkliga textilier men hon hade även en profan produktion till privata hem och offentliga miljöer.[sv]
Anna Hamilton Geete var översättare och introduktör av i synnerhet amerikanska författare. Som författare fick hon stor uppskattning för sitt verk om morfadern Erik Gustaf Geijer och hans tid, *I solnedgången*.[sv]
Mathilda Hamilton, fru, Stockholm, född Strömberg. Hon föddes nära Finspång i Östegötland.[sv]
Elsa Hammar-Moeschlin var en svensk konstnär och författare verksam i Sverige, Frankrike och Schweiz. Till den litterära produktionen hörde bland annat barnlitteratur och en självbiografisk roman.[sv]
Anna Hammar-Rosén var utgivare och redaktör för tidskriften *Hwad Nytt? Hwad Nytt?* och hon var en del av kulturlivet i Göteborg under 1700-talet.[sv]
Birgitta Hammar var en av Sveriges mest produktiva litterära översättare.[sv]
Fredrika (Fredda) Hammar var en pionjär inom den svenska missionsrörelsen och arbetade även aktivt för flickors utbildningsmöjligheter.[sv]
Amanda Hammarlund var lärare och en av initiativtagarna till *Barnbiblioteket Saga*.[sv]
Arkitekt
Ingeborg Hammarskjöld-Reiz var arkitekt och stadsplanearkitekt i Lund.[sv]
Greta Hammarsten var överläkare vid Södersjukhusets kliniskt-kemiska laboratorium, biokemist och docent i klinisk kemi. Hon var en pionjär med stort intresse för analysteknik.[sv]
Hanna Hammarström var fabrikör och Sveriges första utvecklare, tillverkare och leverantör av telefontrådar.[sv]
Ingrid Hammarström var Sveriges andra kvinnliga professor i historia och en av sin generations främsta svenska historiker.[sv]
Louise Hammarström räknas till en av de allra tidigaste kvinnliga kemisterna i Sverige.[sv]
Ruth Hamrin-Thorell var journalist och folkpartistisk politiker. I båda rollerna arbetade hon för att kvinnor skulle öka sitt engagemang i samhället och förbättra sin ställning.[sv]
Jenny Hamrin var lärare och föreståndare för Umeå elementarläroverk för flickor under åren 1883 till 1923.[sv]
Helga Hansander var hemsyster i Umeå under den första halvan av 1900-talet. Därefter var hon verksam som föreläsare och författare av hembygdslitteratur.[sv]
Judit C. Hansson, inehavare av Kinamagasinet, Stockholm.[sv]
Fotograf
Agnes Hansson (1888-1961) arbetade som rödakorssyster och hade fotografi som sitt stora fritidsintresse. Hon var en av Sveriges mer framstående amatörfotografer under 1930-50-talet; medlem i Stockholms Kameraklubb och deltog flitigt i diverse fototävlingar. Hennes bilder är starkt präglade av periodens lyriska piktorialism och brukar förknippas med den s k Rosenlundsepoken inom svensk fotografi. Hon har fått två egna uppslag i ”Den svenska fotografins historia” (Söderberg/Rittsel, 1983).[sv]
Kunstner
Berta Hansson var konstnär och ses som en av 1900-talets främsta inom expressionistisk konst. Mest känd är hon för sina bilder av barn. Hon har även med stor inlevelse skildrat bibliska berättelser, minnen från Afrika, åldrade människor och fåglar.[sv]
Elna Hansson, som i likhet med sin dotter [](Johanna Maria Andersson) kallades Lundakvinnan, var en läkekvinna som under en stor del av 1800-talet behandlade individer ur alla samhällskikt vid sin praktik i Malmö.[sv]
I arbeid...