Militær konflikt
Kalla kriget är benämningen på perioden som börjar i och med andra världskrigets slut och sedan varar till Sovjetunionens sammanbrott i början på 1990-talet. Kontrahenter i konflikten var västblocket mot östblocket. I väst ledde USA försvarsalliansen Nato och i öst hette den sovjetledda motsvarigheten Warszawapakten. Kalla kriget ledde inte till någon öppen konflikt mellan USA och Sovjet, istället bedrevs indirekt krigföring genom aktivt stöd till väpnade grupper i mindre länder där endera parten var inblandad som Afghanistan och Vietnam.
Kalla kriget slutade med seger för västblocket i och med Sovjetunionens upplösning.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Brandenburg, Tysk-romerske kejsaren (från 1675), Nederländerna (från 1675), Danmark (från 1675), Spanien, Furstarna av Lüneburg (från 1675) samt Furstbiskopen av Münster (från 1675). Sverige var allierat med Frankrike, som var en av anledningarna till att kriget påbörjades för svensk del.[sv]
Slag
Slaget vid Bornhöft den 7 december 1813 var ett slag mellan svenskt kavalleri och danska trupper förstärkta med mindre styrkor polskt kavalleri och tyskt infanteri. Slaget var en del av Karl XIV Johans krig mot Napoleon och slutade med svensk seger. Slaget vid Bornhöft är den senaste gången som Sverige och Danmark drabbat samman i strid.[sv]
Slag
Slaget vid Dennewitz den 6 september 1813 var ett slag mellan Frankrike och den allierade Nordarmén bestående av Sverige, Ryssland och Preussen under Napoleonkrigen. Slaget slutade med seger för nordarmén.[sv]
Slag
Slaget vid Oravais den 14 september 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under finska kriget. Slaget slutade med rysk seger och innebar att den svenska armén blev tvungen att retirera och snart lämna Finland helt och hållet. Striderna vid Oravais var en viktig vändpunkt till rysk fördel i finska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Holowczyn var ett fältslag under det stora nordiska kriget som utkämpades den 4 juli 1708 mellan Sverige och Ryssland vid staden Holowczyn i nuvarande Vitryssland. De svenska trupperna kommenderades av Karl XII och Carl Gustaf Rehnskiöld. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Militær konflikt
På natten till den 6 februari gick mellan 2 000 och 3 000 svenska ryttare ut på isen utanför Svendborg. Tillsammans marscherade 370 fotsoldater ur Kalmar regemente. Karl X Gustav själv följde med eftertruppen ut på isen, och beordrade att större delen av kavalleriet skulle gå över isen. Spaningspatruller red i förväg för att kontrollera isen. När de resterande trupperna begav sig ut på isen hade den smälta snön gjort isen mycket blöt. Men trots att vattnet på vissa ställen nådde högt på hästarnas ben, höll isen i det stora hela. Endast marginella förluster uppstod när små delar av förbanden hamnade vilse i nattmörkret och försvann ned i Östersjöns djup.[sv]