Ture Jean Wennerholm, född 20 november 1892 i Stockholm, död 15 juni 1957 i Stockholm, var en svensk arkitekt.
[sv]Wennerholm, Ture (1892 - 1957) [sv]
Other languages: Wennerholm, Ture (swedish)
Arkitekter verksamma i Sverige (Arkitektur- och designcentrum) [sv]
Life role
Dataset owner
Swedish Centre for Architecture and Design (ArkDes - Museum) owns the information on this page
Contact information
digitaltmuseum@arkdes.se [sv]
License
Public Domain Dedication (CC0)
applies to the information on this page and not any works/objects created by the actor
Last changed
19/03/2024 21:38:42
Name
Wennerholm, Ture
Swedish
First name
Ture
Swedish
Last name
Wennerholm
Swedish
Wikipedia (via Wikidata)
Store norske leksikon
Norwegian bokmål
Ture Wennerholm
var en svensk arkitekt. Han er mest kjent for sine fabrikkbygg i funksjonalistisk stil, og lærer ved Tekniska skolan og Kungliga Tekniska Högskolan i 1922-1932. Hans hovedverk er LM Ericssons fabrikkanlegg i Stockholm, bygd i 1938-1940, som vant internasjonal anerkjennelse som et produksjonsanleg...
[no]
begrenset gjenbruk [no]
·
Store norske leksikon ·
19/04/2025 01:22:13
Birth
20/11/1892
Stockholm (Stad) [sv], , ,
Death
16/06/1957
Stockholm (Stad) [sv], , ,
Life role
Biography
Utbildning: KTH 1915-1919, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
KKH 1919-1921, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.
Verksamhet: Anställd hos Lars Israel Wahlman 1917-1920, Ivar Tengbom 1920-1921, Gunnar Asplund 1921, Carl Bergsten 1922-1923, Isak Gustaf Clason 1923-1926, Ivar Tengbom 1926-1928.
Egen verksamhet i Stockholm.
Tjänstgörande arkitekt utom stat vid Byggnadsstyrelsen 1928, vid utredningsbyrån 1929.
Anställd vid utrikesdepartementet 1936-1946.
Arkitekt hos Allmänna Liv-Försäkringsbolaget Oden från 1932.
Lärarverksamhet: Lärare vid Tekniska skolan 1922-1929 och vid KTH 1929-1932, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Resor: Tyskland, Tjeckoslovakien, Österrike, Italien, Nordafrika, Frankrike och Spanien (Hoffmannska stipendiet FrKA, Kungliga Akademien för de Fria Konsterna) 1921-1923.
Medlemskap: STF från 1926, Svenska Teknologföreningen.
Egna skrifter: L M Ericsson. Nybyggnad vid Midsommarkransen, Stockholm, Stockholm 1942.
Byggmästaren 1940, Alhambra på Djurgården, Stockholm; ibid år 1941, L M Ericssons nybyggnad; ibid år 1946, Regnklädesfabriken Vargen, Norrköping; ibid år 1949, LM:s torn i Midsommarkransen; ibid år 1956A, Kabelverk i Älvsjö.
Verk ett urval:
Tennisstadion, Östermalms idrottsplats, Stockholm 1928-1930.
L M Ericssons kabelverk, Älvsjö, Stockholm 1933, 1956.
L M Ericsson, Midsommarkransen, Stockholm 1935-1948.
Hyreshus, Villag 10, Stockholm 1934-1936.
Lager och kontor, Herkulesg 11, Stockholm 1932.
Hagag 31 och 33, Stockholm 1944.
Kontor, laboratorium, garage och lager Alströmerg 14, Stockholm 1954-1957 (tillsammans med T Blomberg).
Alhambra, Djurgården, Stockholm 1940, om- och tillbyggnad.
Uppsala universitets gymnastikhus, tillbyggnad av tennishall 1930.
Uppsala gasverk 1934.
Almqvist och Wiksell, Uppsala 1939, om- och tillbyggnad, 1953 nybyggnad.
ASEA, Esselte och Fructus, Stockholm.
Sieverts kabelverk, Sundbyberg.
Nordisk Yllefabrik och AB Vargen, Norrköping 1946 Svenska fläktfabriken i Göteborg, Jönköping och Oslo.
Fiskeby pappersbruk.
Affärs- och bostadshus i och utom Stockholm.
Biträdande arkitekt vid flera ambassadbyggnader i utlandet.
Swedish
Has works/objects at
Actor in
See also
Reference
Indebetou, Govert och Hylander, Erik (red): Svenska teknologföreningen 1861 - 1936. Biografier. Del 2. Födelseåren 1885 - 1914. Jämte bihang: Förteckning över personer utexaminerade från teknologiska institutet och tekniska högskolan. Stockholm, 1937. Sid 984 och 1457.
Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader. En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Tredje omarbetade upplagan, Stockholm, 1977.
Stockholms stads byggnadskontor (utgivare): Malmarna, del 1 och 2. Stockholm, 1969.
Hesselman, Georg: Historik över byggnadsyrket i Stockholm 1250 - 1950. uo, 1952.
Ehn, Ola m fl: Stadsbildens framtid. Om konstnärligt och historiskt värdefull bebyggelse i Uppsala. Uppsala, Stockholm och Göteborg, 1964.
Brunnberg, Hans, Neumüller, Hans Fredrik och Lönnroth, Inga Mari (red): Trettiotalets byggnadskonst i Sverige. Från akademiska opponenter till oakademisk arkitektur. Stockholm, 1943.
Bohman, Nils (red): Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok, I - VIII. Stockholm, 1942.
Lagerås, Lars: Solnas 1950-talsbebyggelse. Kulturminnesvården och Stadsarkitektkontoret, Solna stad, 2001.
Sveriges Släktforskarförbund: CD-skivan Sveriges dödbok 1950-1999.
Material i Arkitekturmuseets arkiv.
Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredric: Stockholms byggnader. En bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Tredje omarbetade upplagan, Stockholm, 1977.
Stockholms stads byggnadskontor (utgivare): Malmarna, del 1 och 2. Stockholm, 1969.
Hesselman, Georg: Historik över byggnadsyrket i Stockholm 1250 - 1950. uo, 1952.
Ehn, Ola m fl: Stadsbildens framtid. Om konstnärligt och historiskt värdefull bebyggelse i Uppsala. Uppsala, Stockholm och Göteborg, 1964.
Brunnberg, Hans, Neumüller, Hans Fredrik och Lönnroth, Inga Mari (red): Trettiotalets byggnadskonst i Sverige. Från akademiska opponenter till oakademisk arkitektur. Stockholm, 1943.
Bohman, Nils (red): Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok, I - VIII. Stockholm, 1942.
Lagerås, Lars: Solnas 1950-talsbebyggelse. Kulturminnesvården och Stadsarkitektkontoret, Solna stad, 2001.
Sveriges Släktforskarförbund: CD-skivan Sveriges dödbok 1950-1999.
Material i Arkitekturmuseets arkiv.
Swedish
Primus
260
DigitaltMuseum
011034077539
Editorial note
Swedish
Work in progress...