tunika

A tunic is a garment for the body, usually simple in style, reaching from the shoulders to a length somewhere between the hips and the knees. The name derives from the Latin tunica, the basic garment worn by both men and women in Ancient Rome, which in turn was based on earlier Greek garments that covered wearers' waists.

The term is likely borrowed from a Semitic word *kittan with metathesis. The word khiton (Ancient Greek: χῐτών) is of the same origin.

Tuunika (ladina keeles tunica) oli roomlaste rõivaese. See oli lihtne käeavadega üle pea tõmmatav särk, mis tõmmati vööga keskelt kokku; tuunika ulatus tavaliselt põlvini. Sageli kanti seda tooga all. Tuunikat kandsid nii mehed kui ka naised.

• tunica angusticlavia
• tunica laticlavia
• tunica palmata
• tunica recta
• tunica russa

Tuunika oli mõlema soo tavaline riietus ka keskaja jooksul Bütsantsis, aga samuti mujal Euroopas. Varruka pikkus varieerus ja tuunika võis ulatuda ka kuni pahkluudeni. Kõrgema klassi inimeste tuunikad olid tihti pikemad ja rikkalikult kaunistatud, jäädes siiski peamiselt alusrõivaks. Materjalina kasutati põhiliselt villa ja linast, jõukamad kandsid ka siidi.

Tänapäeval nimetatakse tuunikaks ka vabalt langeva lõikega ja varrukatega pikka pluusi, mida kannavad harilikult naised.

Tunika (lat. tunica) on pitkän paidan tyylinen roomalainen vaatekappale, joka vastasi kreikkalaisten kitonia. Sitä käytettiin kotona ja työssä sekä aluspukuna stoolan ja toogan alla. Roomassa tunikan pituus, mahdollinen raidoitus tai koristelu ilmaisi käyttäjän yhteiskunnallista asemaa. Sotilaat, työläiset ja orjat käyttivät yleensä hiukan polven yläpuolelle ulottuvaa tunikaa, ylempiarvoiset taas nilkkapituista vaatetta.^lähde?

Nykyisin tunikalla tarkoitetaan yleensä naisten käyttämää mekkomaista pitkää paitaa.

Tunika (latin tunica) er fleire typar kjortel- eller trøyeliknande plagg av varierande lengd frå skuldrene til ein stad mellom hoftene og anklane. Namnet kjem frå romersk tunica, eit kvardags- eller underplagg som blei brukt av både kvinner og særleg menn og var vidareutvikla frå grekarane sin khiton. Plagget blei brukt av både frie borgarar og ikkje-borgarar og av folk i byar og på landsbygda. Byborgarane pleidde likevel å bera ein toga over tunikaen, særleg ved formelle høve.

Tunikaen var det viktigaste plagget i den mannlege klesdrakten i den gresk-romerske kulturen. Han var laga av to stykke ufarga ull som var sydde saman på sidene og ved skuldrene. Plagget dekte overkroppen, magen og underlivet, og beina ned til knehøgd. Det var opningar for armane på kvar side øvst. Tunikaer blei gjerne brukt utan beinplagg.

Moderne tunikaer er hoftelange trøyer eller skjorter som blir brukt hengande over bukser eller kjolar, som oftast av kvinner. Tunikaer blir òg ofte brukte som strandplagg over badedrakter og bikiniar.

Tunika är en försvenskning av det latinska tunica (ärmlöst underplagg) och avser ett relativt enkelt profant eller liturgiskt livplagg.

1. Den profana tunikan användes främst av romerska män, oftast utan benplagg. Begreppet levde vidare i medeltidslatinet och motsvarade i svenskt språkbruk då närmast en kjortel. En nutida tunika är en oftast rumplång tröja eller skjorta som vanligen bärs hängande utanpå byxor eller kjol, oftast av kvinnor. Tunikan kan också användas som strandplagg ovanpå baddräkten eller bikinin.
2. Liturgiskt plagg som bärs av subdiakonen i gudstjänsten. En enklare forma av dalmatika. Har aldrig använts av Svenska kyrkan och har förlorat sin funktion i romersk-katolska kyrkan sedan subdiakonämbetet avskaffades 1971.