Bach, Carl Philipp Emanuel (1714 - 1788)

Carl Philipp Emanuel Bach (8 March 1714 – 14 December 1788), also formerly spelled Karl Philipp Emmanuel Bach, and commonly abbreviated C. P. E. Bach, was a German Classical period composer and musician, the fifth child and second surviving son of Johann Sebastian Bach and Maria Barbara Bach.

C. P. E. Bach was an influential composer working at a time of transition between his father's Baroque style and the Classical style that followed it. His personal approach, an expressive and often turbulent one known as empfindsamer Stil or 'sensitive style', applied the principles of rhetoric and drama to musical structures. His dynamism stands in deliberate contrast to the more mannered galant style also then in vogue.

To distinguish him from his brother Johann Christian, the "London Bach", who at this time was music master to Queen Charlotte of Great Britain, C. P. E. Bach was known as the "Berlin Bach" during his residence in that city, and later as the "Hamburg Bach" when he succeeded Telemann as Kapellmeister there. To his contemporaries, he was known simply as Emanuel. His second name was in honor of his godfather Georg Philipp Telemann, a friend of Johann Sebastian Bach.

Bach was an influential pedagogue, writing the influential "Essay on the true art of playing keyboard instruments", which would be studied by Haydn, Mozart and Beethoven, among others.

Carl Philipp Emanuel Bach (8. märts 1714 Weimar – 14. detsember 1788 Hamburg) oli Saksamaa helilooja, Bachide suguvõsa kuulsaima esindaja Johann Sebastian Bachi kuulsaim poeg.

Carl Philipp Emanuel Bach (8. maaliskuuta 1714 Weimar – 14. joulukuuta 1788 Hampuri) oli saksalainen klaveerinsoittaja ja säveltäjä. Häntä pidetään yhtenä varhaisimmista klassismin edustajista. Hän oli Johann Sebastian Bachin ja tämän ensimmäisen puolison Maria Barbara Bachin toiseksi vanhin poika.

Carl Philipp Emannuel opiskeli isänsä johdolla ja myös opetti nuorempaa veljeään Johann Christiania. Hän aloitti varsinaiset opintonsa kymmenen vanhana Tuomaskoulussa Leipzigissa, josta hänen isänsä oli saanut kanttorinviran vuonna 1723. Hän aloitti vuonna 1731 lakiopinnot Leipzigin ja vuonna 1735 Frankfurt an der Oderin yliopistossa, mutta valmistumisensa jälkeen vuonna 1738 hän hylkäsi lakimiehen uran ja astui kruununprinssi Frederickin (myöhemmin Fredrik II Suuri) palvelukseen. Vuonna 1767 hänestä tuli kummisetänsä Georg Philipp Telemannin seuraaja Kapellmeisterin virkaan Hampuriin.^lähde?

C. Ph. E. Bach oli aikansa arvostetuimpia kosketinsoitintaitureista. Hänen suosionsa säveltäjänä perustuu pääosin sonaatteihin. Lisäksi hän sävelsi muun muassa kantaatteja sekä sinfonioita.^lähde? Hänen kadonneeksi luullun Johannes-passionsa on transkiptoinut ukrainalainen orkesterinjohtaja, musiikintutkija Kyrylo Karabyts.

Carl Philipp Emanuel Bach (8. mars 1714–14. desember 1788) var ein tysk musikar og komponist, og den andre av Johann Sebastian Bach og Maria Barbara Bach sine fem søner. Han var ein essensiell komponist i overgangsperioden mellom barokken og wienerklassisismen, og er kjend som den fremste bidragsytaren til den musikalske Sturm und Drang-rørsla.

Carl Philipp Emanuel Bach, född 8 mars 1714 i Weimar som näst äldste son till Johann Sebastian Bach och dennes första hustru Maria Barbara, död 14 december 1788 i Hamburg, var en tysk tonsättare, musikpedagog och klaverspelare. Han betraktas ofta som den mest betydande av Johann Sebastian Bachs söner.

Han studerade först juridik vid universiteten i Leipzig och Frankfurt an der Oder, men efter avlagd examen övergav han sina planer på en akademisk karriär för musiken. Han komponerade såväl instrumental som vokal musik, men bröt med faderns polyfona kontrapunktiska barock och blev i stället den främsta företrädaren för den känslosamma rokokomusiken. Hans musik utstrålar ofta ett slags vemod. Flöjten är ett instrument som passar hans stil utmärkt.

Carl Philipp Emanuel fick ärva en del av kvarlåtenskapen efter fadern. Trots att han brutit stilmässigt med faderns barock tog han väl vara på den och propagerade ofta i skrifter för faderns storhet som kompositör. Han skrev också en del om äldre tiders kompositörer, främst inom släkten Bach, vilket har varit värdefullt för musikhistoriker.

Han var (liksom fadern) en framstående pedagog, med halvbrodern Johann Christian Bach som mest kända elev. Han skrev också en berömd lärobok i klaverspel - Versuch über die wahre Art, das Clavier zu spielen - som är ytterst elegant formulerad och vid sidan av till exempel Quantz' tvärflöjtlära och Leopold Mozarts violinskola en viktig källa till dåtida spelteknik och praktisk musikuppfattning.

Han komponerade olika slags klavermusik, symfonier, pianokonserter, kammarmusik och kyrkomusik i form av oratorier, kantater och andliga sånger.

För samtiden var CPE Bach en av sin tids allra främsta tonsättare och yngre kompositörer som exempelvis Mozart tog intryck av hans stil. När Bachrenässansen under första halvan av 1800-talet bröt igenom kom CPE Bach för en tid i vanrykte som den som fördärvade arvet från barocken. Senare har han rehabiliterats, och hans betydelse för Wienklassicismen har framhållits. Hans egen musik har också en trogen lyssnarskara och välsorterade skivaffärer har i regel ett sortiment av inspelningar av hans verk.