Fotograf
Erik Holmén (1893-1963) var fotograf för Nordiska Kompaniet (NK), med uppdrag från 1917-1961. År 1951 utsågs han till hovfotograf och hade också andra uppdrag vid sidan av de för NK.[sv]
Fotograf
Ydresonen August Christian Hultgren (1869-1961) har till eftervärlden lämnat en unik dokumentation av det vardagliga livet i gränsbygden mellan Östergötland och Småland runt förra sekelskiftet.[sv]
Fotograf
Selma Jacobsson (1841-1899) fick sin utbildning hos fotografen Bertha Valerius och studerade sedan i Wien i Adéles ateljéer och hos fotografiprofessor Monuckhoven i Gent. År 1872 övertar hon Valerius ateljé på Drottninggatan och från 1877 etablerar hon sig på Fredsgatan 15. Kundkretsen kommer i första hand från diplomatin och den högsta societeten. 1899 utnämns hon till hovfotograf.[sv]
Fotograf
Johannes Jaeger (1832-1908) var en svensk-tysk fotograf född i Tyskland. Han studerade 1848 -1851 vid Berlins konstakademi. I början av sin karriär som fotograf tillbringade han sommar-säsongerna på resande fot och 1858 annonserade han i Skånska posten att han hade för avsikt att stanna i Kristianstad i 14 dagar. År 1863 etablerade han sig i Stockholm. Den 1 januari 1865 förärades han med en hovfotograftitel . År 1890, vid 57 års ålder, lämnade Jaeger plötsligt Sverige och återvände till Tyskland.[sv]
Fotograf
Emil Johansson (1879-1948) var född i Transtrand. Han arbetade som biträde i handelsboden i Risätra och började sitt fotograferande under samma tid. Han var troligen en av de första amatörfotograferna från orten.Han är en av 26 bygdefotografer i trakten runt Lima socken, vars bilder postumt blev kända vida utanför Sverige i och med den stora utställningen 'Lima bortom Mannaminne'. Södertäljefotografen Sven Johanssons samling av äldre fotografi (ca 1900-1938) som han sedan slutet på 1950-talet, samlat in från sin hembygd.[sv]
Fotograf Kulturhistoriker Etnolog
Nils Keyland (född 1867, död 1924) var en finskättad folklivsforskare och kulturhistoriker som också var en framstående fotograf.[sv]
Fotograf
John Kjellgren (1849-1911) var verksam som fotograf i Hjo. Han tycks ha efterträtt Karl Fredrik Kullberg.
Medlem i Sveriges fotografers förbund 1899 och 1911.[sv]
Fotograf
Frans G Klemming (1859-1922) föddes i Stockholm. Efter avslutade studier åkte han till USA för att bli lantbrukare, men efter missöden där tvingades han att bli fotoassistent i en ateljé. Åter i Sverige gick han som 'andre operatör' hos Johannes Jaeger. Han assisterade även Hakelier samt Leverin i Göteborg, Dahllöf i Stockholm och Nyblin i Helsingfors innan han öppnade eget 1891 på Hamngatan 38. Klemming var ledamot av Svenska Fotografers Förbunds styrelse, under många år. Han var förutom en god porträttfotograf särskilt framstående som frilufts- och sportfotograf.[sv]
Fotograf
Ragnar Küller (1883-1941) var porträttfotograf och ofta anlitad pressfotograf. Från 1928 också Kunglig Hovfotograf. 1907 flyttade han till Malmö där han först övertog Lina Jonns fotografateljé efter Maria Jonn (Östergatan 41). 1908 öppnade han egen ateljé vid Stora Torget. Han övertog också Axel Sjöbergs ateljé på Hamngatan 1936. Malmö Museer har en stor samling av Ragnar Küllers efterlämnade negativ.[sv]
Fotograf
Axel Lindahl (1841-1906) var en svensk-norsk fotograf född i Mariestad i Västergötland 1841 och är en av de främsta av sin generations landskapsfotografer Tillsammans med sin bror Uno startade han en ateljé i Uddevalla 1865. Redan 1866 ställde han ut sina fotografier på Stockholmsutställningen 1866.1875 flyttade han till Göteborg. Vid den tidpunkten hade han börjat fotografera stads- och landskaps vyer. Resrutten begränsades till en början till den svenska Västkusten och Stockholm, men från 1877 utvidgades den även till Norge. En kraftig överetablering av porträttfotografer i Göteborg var troligen en orsak till att Lindahl slog sig på landskapsfotografering.[sv]
Fotograf
Axel Malmström (1872-1945) var Stockholmsfotograf och pionjär inom pressfotografi. 1901-1930 hade han också en egen ateljé i Stockholm för porträttfotografering.[sv]
Fotograf
Ernst Manker (1893–1972), intendent och forskare vid Nordiska museet i Stockholm var en av 1900-talets mest kända och tongivande utforskare av samer och samiskt liv. Han använde flitigt kameran för att gestalta sina erfarenheter och blev med tiden även en respekterad fotograf[sv]
Fotograf
Mark Markefelt (1918 - 2009) var byråsekreterare på Statskontoret, ansvarig för verkets trycksaker. Han fotograferade på allvar från början av 1960-talet bl a reportage och genrebilder att användas för turism o reklam. Han reste för ett flertal av Sveriges rederier i ett 70-tal olika länder och fotograferade livet ombord, lastning lossning mm, men fotograferade även tunnbrödsbak, tennisturneringar m.m. hemma i Sverige. 1998 skänktes ca 2000 dior av det svenska materialet till Nordiska museets arkiv. Även Statens maritima museer innehar en del av Markefeldts material.[sv]
Fotograf
Borg Mesch fotograferade bland annat fjällvärlden, samernas liv och det norrländska nybyggarsamhället.[sv]