Slag
Slaget vid Jutas den 13 september 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under finska kriget. De svenska trupperna leddes av överste Georg Carl von Döbeln och slaget slutade med svensk seger.
Om slaget berättas i Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas i Fänrik Ståls sägner.[sv]
Slag
Slaget vid Kalisch i Polen utkämpades den 19 oktober 1706 mellan Sverige och Ryssland och var en del av det Stora nordiska kriget. De svenska styrkorna var allierade med Polen-Litauen och anfördes av Arvid Axel Mardefelt. De ryska trupperna var allierade med en sachsisk-polsk-rysk här och stod som segrare i slaget.[sv]
Slag
Slaget vid Karstula den 21 augusti 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Finska kriget. Slaget slutade med rysk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Kliszów utkämpades den 9 juli 1702 mellan å ena sidan en svensk armé under kung Karl XII och å andra en polsk-sachsisk här under kung August (II) den starke. Slaget slutade med svensk seger, trots att den svenska armén var numerärt underlägsen fiendearmén.[sv]
Slag
Slaget vid Landskrona den 14 juli 1677 var ett slag under det skånska kriget mellan Sverige, under ledning av Karl XI, och Danmark under ledning av Kristian V. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Lesna eller Lesnaja var ett slag under stora nordiska kriget och stod den 28 september 1708 mellan en svensk här under ledning av Adam Ludwig Lewenhaupt och en rysk här under ledning av Peter den store av Ryssland. Slaget slutade med rysk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Lund den 4 december 1676 var ett fältslag under skånska kriget. Striden stod mellan den invaderande danska armén under ledning av Kristian V och den svenska armén under ledning av Karl XI. Slaget är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska. Slaget slutade med svensk seger och bidrog till att svenskarna fick ett fotfäste i Skåne.[sv]
Slag
Slaget vid Oravais den 14 september 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under finska kriget. Slaget slutade med rysk seger och innebar att den svenska armén blev tvungen att retirera och snart lämna Finland helt och hållet. Striderna vid Oravais var en viktig vändpunkt till rysk fördel i finska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var ett slag mellan Sverige, under ledning av Karl XII, och Ryssland, under ledning av Peter den store under Stora nordiska kriget. Den ryska armén var numerärt överlägsen den svenska och slaget slutade med ett förkrossande svenskt nederlag. Den svenska armén kapitulerade och Karl XII med följe flydde till det Osmanska riket. Slaget vid Poltava blev början till slutet för det svenska stormaktsväldet.[sv]
Slag
Slaget vid Posen den 9 augusti 1704 var ett slag under det stora nordiska kriget mellan Sverige och Sachsen. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Pułtusk var ett fältslag under det stora nordiska kriget som utkämpades mellan svenska trupper och en styrka från Sachsen den 21 april 1703 vid staden Pułtusk i Polen. Den svenska armén leddes av kung Karl XII. Slaget slutade med en svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Punitz den 28 oktober 1704 var ett slag under stora nordiska kriget mellan Sverige och Sachsen. Den svenska armén leddes av Karl XII och slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Pühhajoggi pass den 17 november 1700 var en sammandrabbning mellan svenska och ryska trupper under inledningen av det stora nordiska kriget. De svenska trupperna var på väg mot det av Ryssland belägrade Narva. De svenska trupperna leddes av karl XII och slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Pälkäne var ett fältslag under stora nordiska kriget och utspelades den 6 oktober 1713 mellan svenska och ryska trupper. De svenska trupperna kommenderades av Carl Gustaf Armfeldt. Slaget slutade med rysk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Rauge den 5 september 1701 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Ruona den 1 september 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Finska kriget 1808-09. De svenska styrkorna blev tvungna att retirera och påbörjade det sista återtåget genom Finland. Slaget slutade med rysk seger och även efterföljande dagar utkämpades hårda strider. Vid Salmi stod den våldsammaste artilleriduellen under hela finska kriget och de svenska trupperna blev tvungna att återigen retirera.[sv]
Slag
Slaget vid Storkyro i Finland ägde rum den 19 februari 1714 och var ett slag mellan svenska och ryska trupper. Slaget var en del av det stora nordiska kriget. Svensk befälhavare var Carl Gustaf Armfeldt. Under 1713 års kampanj i Finland hade den ryska armén intagit större delen av landet, varvid man hade fått fäste vid Bottniska viken och började hota med eventuella landsättningar av trupper i det egentliga Sverige. Slaget slutade med rysk seger vilket ledde till att ryssarna fick kontrollen över huvuddelen av Finland.[sv]
Slag
Slaget vid Virta bro den 27 oktober 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under finska kriget. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Warksow den 8 januari 1678 var ett fältslag under Skånska kriget mellan Sverige och Danmark vid Warksow på ön Rügen i Tyskland. Slaget slutade med svensk seger och blev fältmarskalk Otto Wilhelm Königsmarck största seger under Skånska kriget.[sv]
Slag
Slaget vid Rakowitz var ett slag under stora nordiska kriget, som skedde den 21 juli 1705 mellan Sverige och Polen-Litauen vilka var allierade med sachsiska styrkor. De svenska styrkorna kommenderades av generalmajoren vid kavalleriet och översten för Smålands ryttare Karl Nieroth. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
I arbeid...