Slag
Slaget vid Savitaipale den 4 juni 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med rysk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Siikajoki den 18 april 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Finska kriget 1808-1809. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Stäket i Stockholms skärgård var ett slag mellan Sverige och Ryssland. Striden var en del av det Stora nordiska kriget och ett led i rysshärjningarna längs den svenska östersjökusten. De svenska styrkorna leddes av Baltzar von Dahlheim, Rutger Fuchs och Henrik Johan von Essen. Ryssarna ville tvinga den svenska regeringen till fredsförhandlingar, vilket till sist lyckades. I augusti 1719 hotade de ryska galärerna att nå Stockholm via Baggensstäket, vilket ledde till ett slag till lands och sjöss. Utgången av slaget var oklar. Båda sidor utropade sig som segrare. Ryssarna avbröt efter slaget sina försök att närma sig staden.[sv]
Slag
Slaget vid Systerbäck den 9 juli 1703 var ett slag under Stora nordiska kriget mellan Sverige och Ryssland.
Gränsen mellan Ingermanland och Finland gick vid Systerbäck och de svenska trupperna försökte sätta upp ett försvar där. Slaget slutade med rysk seger och ledde till att ryssarna inledde en belägring av Viborg.[sv]
Slag
Slaget vid Tarnow den 26 september 1768 var ett slag mellan Sverige och Preussen under det pommerska kriget. Slaget slutade med preussisk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Uddevalla den 28 augusti 1677 var ett slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Den dansk–norska armén under ståthållaren i Norge Ulrik Frederik Gyldenløve försökte inta Bohuslän och Göteborg. Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie var svensk överbefälhavare med underbefälhavarna Claes Breitholtz och Per Larsson Sparre som ledde kavalleriet respektive artilleriet. Den svenska arméfördelningen hade fått missvisande information om danskarnas framryckning och överrumplades när infanteriet under skydd av kavalleriet och artilleriet tågade ut från Uddevalla mot Göta älv, där man tänkt invänta lägligt tillfälle till motoffensiv. Svenskarna lyckades sätta sig i säkerhet vid Kuröds bro men slaget var förlorat.[sv]
Slag
Slaget vid Ueckermünde den 17 april 1807 var en del av Gustav IV Adolfs krig mot Napoleon. Efter utfallet fån Stralsund den 1 april 1807 anföll franska styrkor på nytt de svenska styrkorna. Slaget vid Ueckermünde slutade med att 677 man från den svenska armén gav sig tillfånga.[sv]
Slag
Slaget vid Uttismalm den 28 juni 1789 var ett slag mellan Sverige och Rysskand under Gustav III:s ryska krig. Svensk befälhavare var kung Gustav III och slaget slutade med att Sverige besegrade Ryssland.[sv]
Slag
Slaget vid Valkeala den 29 april 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741 var en strid mellan Sverige och Ryssland under Hattarnas ryska krig. Hälften av de svenska trupperna stupade under slaget som slutade med rysk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Wesenberg den 16 juli 1704 var ett slag under Stora nordiska kriget mellan Sverige och Ryssland. Slaget slutade med rysk seger.[sv]
Militær konflikt
Stora nordiska kriget bröt ut år 1700 när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig. Kriget pågick i norra, mellersta och östra Europa. Kriget slutade med svensk förlust och Ryssland övertog Sveriges ställning som stormakt i norra Europa.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålet är inte kända då det inte är säkert vem som startade kriget. Kriget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustav Vasa.[sv]
Slag
Stormningen av Frederiksodde var en del i Karl X Gustavs första danska krig. Den danska hären på Jylland hade dragit sig in i fästningen Frederiksodde, idag kallad Fredericia, belägen på Jylland vid den smalaste delen av Lilla Bält. Svenskarna behärskade resten av Jylland. För att kunna föra över den svenska armén till Fyn måste fästningen intas.
Segern vid Frederiksodde banade vägen för det våghalsiga tåget över Bält och slutligen freden i Roskilde följande år.[sv]
Militær konflikt
Stormningen av Lemberg ägde rum den 28 augusti 1704 i den polsk-litauiska staden Lemberg under det stora nordiska kriget. Den svenska kungen Karl XII stormade den muromgärdade staden med endast tre kavalleriregementen. På en kvarts timme var fästningen tagen. Det gick så snabbt att endast 30 man på den svenska sidan hunnit bli dödade och sårade. På den polska sidan hade ett 60-tal personer dödats.[sv]
I arbeid...