/ gegenläufig[de]
Vid inredning i en dragvävstol en mönsterrapport inom vilken harnesksolven sättas i förbindelse med dragapparaten i omvänd ordning, jämfört med den ursprungliga rapporten. De nordiska termerna gäller även motsvarande moment i en skaftvävstol. Jfr Spetsinredning, Spegelvänd.[sv]
Arbetet med att träda stropparna genom harneksbrädan (fr empoutage) samt att knyta upp dem till harnesksnörena (fr colletage).[sv]
I en dragvävstol, förutom uppsättning av varp, solv etc, särskilt arbetet med att enligt mönsterpatrinen solva, knyta upp harnesksilv och stroppar, göra iordning harnesk- och dragsnören, samt räkna in lockarna på dragsnörena.[sv]
/ uppstadgogn
Vävstol bestående av två bakåt lutade ståndare, vilka uppbära en tygbom. Varpöglorna, arrangerade på en snodd, eller utgående från ett vävt band (jfr begynnelseband), fästes vid tygbommen, varifrån varpen hänger vertikalt. Genom en skälkäpp i det naturliga skälet delas den i ett främre och ett bakre skikt. Varpen hålles sträckt med varptyngder, till vilka varpen knutits vart skikt för sig. Kontraskälet bildas genom att de bakre varptrådarna med hjälp av ett solvskaft dragas framåt. Inslaget slås till uppåt med ett vävsvärd.[sv]
/ organsin[sv]
Flera trådar filerat silke tvinnade tillsammans i motsatt riktning mot fileringen. Snoddens täthet är vanligen 350 - 700 varv per m.[sv]
/ hækkaðir þræðir[is]
I en liggande varp den övre garnytan i skälet, bildad av de höjda varptrådarna.[sv]
/ springend[de]
Vid solvning i partier ett sätt att få skaften att balansera bättre, än om solvningen gjordes rak. Ett partis trådar solvas genomgående på alla jämna skaft, nästa partis trådar på alla udda skaft.[sv]
I arbeid...