: En av de tre grundbindningarna, karaktäriserad...
En av de tre grundbindningarna, karaktäriserad av att bindepunkterna för varje inslag förflyttas en tråd åt sidan och bilda diagonallinjer. Rapporten består alltid av samma antal varp som inslagstrådar, minsta i antalet är tre (treskaft). En kypert kan definieras med siffror, vilkens summa ger rapportens trådantal. Första siffran betecknar det anslag inslagstrådar över vilka en varptråd flotterar, andra siffran det anslag inslagstrådar samma varptråd passerar under o.s.v. Ex.: sv no kypert 3/1 eng 3/1 twill, ty K3/1 = fyrskaftad kypert med varpeffekt på den sida beskrivningen avser. sv no kypert 3.1.1.1., en 3.1.1.1. twill, ty K 3/1/1/1 = sexskaftad graderad kypert. I Frankrike förekommer tre olika skrivsätt. Siffrorna åtskiljas antingen av ordet "lie"(binder) och kommatecken, eller av punkter. I båda fallen återge sifrorna endast flotteringar, respektive bindningar inom rapporten: "sergé 3 lie 1, 1, lie 1", eller "sergé 3.1.1.1." Vill man ange, vad som är varp, och vad som är inslag, skrivas siffrorna över och under ett horisontellt streck, som då tänkes representera en inslagstråd: XX I Danmark användes sistnämnda system: "kiper XX" = liksidig fyrskaftad kypert, "kiper XX" = oliksidig fyrskaftad kypert. Diagonalernas riktning kan anges med snedstreck: / eller \. Vändning av diagonalerna sker antingen i spets (se spetsinredning) eller med Skarp anslutning. Vändning endast i ena riktningen kallas spetskypert; genom vändningen i både varp- och inslagsriktningen bildas romboidiska mönster: Gåsögon och Diamantkypert. Jfr Korskypert, Bruten kypert, Fyrskaft.[sv]
OBS! KulturNav er ikke fullt støttet av din nettleser. For korrekt funksjonalitet anbefales nyere Chrome, Firefox, Safari eller Internet Explorer 10 eller senere.