Baggå bruk kom under 1840-talet att ledas av brukspatron C J Holmkvist, och utvecklades då till en av de största stångjärnstillverkarna i Västmanland. Efter att Baggå bruk lades ned 1910 övertogs större delen av egendomen av staten. Idag är Baggå en by och ett nedlagt järnbruk i Skinnskattebergs kommun.[sv]
År 1849 beskrivs Bernshammar som järnbruk med 4 härdar om 2600 skeppund stångjärnssmide. Bruket lades ner 1870. Kvar idag finns en välbevarad herrgårdsanläggning.[sv]
Bruket i Bjurfors, Norberg nämns första gången 1413, då under namnet Håkansbenning. Hyttan avvecklades på 1650-talet och ersattes av ett mässingsbruk.[sv]
Bruk med gjuteri vid Junkilsån i Björnarbo. Gjuteriet tillverkade järnspisar, kaminer mm fram till 1880. Från 1873 rätt till stångjärnssmide. Upphör 1878.[sv]
Bruket anlades ca 1550, men det var först på 1600- talet som järnhanteringen påbörjades. En masugn uppfördes även under samma århundrade. Smidet av stångjärn var under en lång tid dominerande, en produktion som dock lades ned 1887. Därefter inriktade man sig på redskapstillverkning. Detta blev grunden för den verksamhet som kom att bedrivas under en stor del av 1900- talet, då mindre järnartiklar var den främsta produktionsvaran. AB Borggårds bruk är idag ett svenskt företag som tillverkar delar för olika typer av fordon, lantbruksmaskiner, tvättmaskiner m.m.[sv]
Detta var ett järnbruk som nu ska vara en av Värmlands bäst bevarade bruksmiljöer. Enligt Carl Sahlin drabbades bruket av en eldsvåda under tidigt 1600- tal. 1660 erhöll man nya privilegier för återuppförande av järnhanteringen. En masugn anlades 1865 och bessemerstål blåstes 1872-1883. 1922 var hyttan senast igång, men en kort tid senare lades så verksamheten ned.[sv]
Längs älven i Borgärdet, Svärdsjö, finns lämningar efter en kopparhytta, kvarnar, sågar och smedjor. Från 1906 fanns ett kraftverk för Munktells Pappersfabrik. I Borgärde har även funnits garveri.[sv]
Borkhults bruk ingick i det Burensköldska fideikommisset som instiftades 1726. 1755 tycks produktionen av stångjärn ha kommit igång. Vid 1800- talets slut anlades på platsen istället en sulfatcellulosafabrik. Kring 1900- talets början brann denna fabrik ned, och all produktion nedlades.[sv]
OBS! KulturNav er ikke fullt støttet av din nettleser. For korrekt funksjonalitet anbefales nyere Chrome, Firefox, Safari eller Internet Explorer 10 eller senere.