Slag
Svensk belägring av den norska fästningen Fredrikstad. Belägringen resulterade i en svensk seger. Den svenska befälhavare var prins Karl Johan (Karl XIV Johan).[sv]
Slag
Slaget vid Leipzig den 16-19 oktober 1813 var ett fältslag under det sjätte koalitionskriget (Napoleonkrigen) och för Sverige en del av Karl Johans krig mot Napoleon. Napoleons armé bestod av franska, italienska, polska och tyska soldater. Motståndet bestod av en koalitionsarmé med soldater från Ryssland, Österrike-Ungern, Preussen och Sverige. Den svenska armén deltog i slaget den 18-19 oktober. Slaget slutade med en avgörande seger för koalitionsarmén och var slaget det största i Europa före första världskriget.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och nederländska flottorna i Öresund. Slaget resulterade i en nederländsk seger. Den svenska befälhavaren var Carl Gustaf Wrangel.[sv]
Slag
Sjöslag mellan den svenska flottan och en koalition av den danska flottan och den lybska flottan. Slaget resulterade i en svensk seger. Den svenska befälhavaren var Klas Horn.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna vid ön Femern. Slaget resulterade i en svensk seger. Den svenska befälhavaren var Carl Gustaf Wrangel.[sv]
Slag
Sjöslag mellan den svenska och ryska flottan vid ön Flisö, Ålands skärgård. Slaget resulterade i en rysk seger. Dock förstördes 43 av 61 ryska galärer och framtida ryska aktioner kunde således hejdas. Den svenska befälhavaren var Karl Siöblad.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid hangö, finska viken. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustaf Wattrang.[sv]
Slag
Slag mellan svenska och ryska flottorna vid ön Hoglands norra sida. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid Styrsudden i Finska viken. Slaget slutade oavgjort, dock resulterade striden i en rysk strategisk seger. Befälhavare för den svenska flottan var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna i Köge bukt, söder om Köpenhamn. Slaget resulterade i en dansk seger. Den svenska befälhavaren var Henrik Horn.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna vid Köge bukt, söder om Köpenhamn. Slaget slutade oavgjort. Svenskarna förhindrade en framtida dansk landstigning. Den svenska befälhavaren var Hans Wachtmeister.[sv]
Slag
Slag mellan de svenska och ryska flottorna vid staden Reval (numera Tallinn, Estland). Striden resulterade i en rysk seger. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Sjöslag mellan den svenska flottan och en koalition av den danska flottan och den lybska flottan. Slaget resulterade i en dansk-lybsk seger. Den svenska befälhavaren var Jakob Bagge.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och allierade dansk-nederländska flottorna utanför Ölands södra udde. Slaget resulterade i en dansk-nederländsk seger. Den svenska befälhavaren var Lorentz Creutz.[sv]
Slag
Slag mellan de svenska och ryska flottorna ett tiotal mil sydöst om Ölands södra udde. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.[sv]
Slag
Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Fraustadt utkämpades den 3 februari 1706 mellan Sverige under ledning av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk här. Slaget slutade med svensk seger och räknas som en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget 1700–1721.
Följderna av den svenska segern blev att August II:s krig mot Sverige avslutades genom freden i Altranstädt, varvid Sachsen slöt fred med Sverige och August II avsade sig rätten till den polska kronan. Den svenskvänlige Stanisław Leszczyński erkändes därmed som polsk regent.[sv]
I arbeid...