Militær konflikt
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålet var att i första hand avvärja det ryska angreppet och i andra hand erövra mer territorium i Baltikum. Från 1578-1582 var Sverige allierat med Polen.[sv]
Militær konflikt
Andra bremiska kriget var en konflikt mellan Sverige och den fria riksstaden Bremen. Staden Bremen tillföll Sverige 1648 i samband med Westfaliska freden. Bremen hade svårt att finna sig i att tillhöra Sverige och när England förklarade Nederländerna krig 1665 såg Karl X Gustav sitt tillfälle att lösa problemet med militära medel. Konflikten ledde till ett mycket begränsat krig och freden blev ett svenskt bakslag där Bremen förbehöll sig rätten att lyda direkt under den tysk-romerske kejsaren.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Polen. Det ursprungliga krigsmålet var att Sigismund (Sigismund Vasa av Polen) skulle avsäga sitt anspråk på den svenska tronen. Ytterligare mål med kriget var att erövra de polska territorierna i Baltikum och polskkontrollerade hamnar.[sv]
Slag
Svensk belägring av den ryska fästningen Nöteborg vid floden Nevas mynning från Ladoga. Belägringen resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Jakob Bagge.[sv]
Militær konflikt
Pommerska kriget 1805–1807 var ett krig mellan Sverige och Frankrike. Gustav IV Adolf försökte hjälpa till att störta Napoleon, men misslyckades. Krigshandlingarna slutade redan 1807 men freden undertecknades först 1810. I Freden i Paris återfick Sverige Svenska Pommern men tvingades ansluta sig till kontinentalsystemet. Kriget var en del av Tredje och Fjärde koalitionskrigen som i sin tur var en del av Napoleonkrigen.[sv]
Slag
Det andra slaget vid Porrassalmi utspelade sig den 18 juni och 19 juni 1789 mellan Sverige och Ryssland och var en del av Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Svensk belägring av den ryska staden Narva. Flottan fungerade som understöd vid operationen. Belägringen resulterade i en svensk seger. Den svenska befälhavaren var Claes Fleming.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Lybeck och det danska parti som vill återinsätta Christian II på tronen. Det svenska krigsmålet var att hindra Christian II från att åter bestiga tronen i Danmark och att hejda Lybecks planer på en omstörtning i Norden.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålen var att återta de i freden i Nystad år 1721 förlorade områdena.[sv]
Militär incident [sv]
Horsfjärdskatastrofen var en kraftig explosion som inträffade vid örlogsbasen Märsgarn i Horsfjärden och Stockholms södra skärgård den 17 september 1941, då ett antal fartyg inom svenska flottan förstördes och 33 personer omkom.[sv]
Militär incident [sv]
Operation påbörjas vid Huvudskär den 24 maj 1988 då svenska ubåtar får kontakt med vad som förmodas vara en kränkande utländsk ubåt. Kontakten försvinner men den 30 maj erhålls nya indikationer på främmande ubåt och en operation inleds i området kring Hävringe. Under operationen, som varar till den 8 juni har svenska Marinen flera gånger kontakt med förmodade ubåtar och flera vapeninsatser görs, bland annat med sjunkbomber och antiubåtsgranater. Vid ett tillfälle noteras ett kraftigt luftuppkok på ytan efter en vapeninsats och Marinen menar att den inte går att förklara på annat sätt än att den kommer från en ubåt. Den 8 juni avbryts operationen då inga indikationer erhållits på några dagar.[sv]
Militär incident [sv]
Den 1 oktober 1982 obeserverar två värnpliktiga ett ubåtsperiskop i Hårsfjärden utanför Stockholm. En helikopter inleder ubåtsjaktoperationen och får ekokontakt med en ubåt. De kommande dagarna bedrivs intensivt spaningsarbete i området och flera kontakter med förmodad ubåt erhålls vilket också leder till upprepade vapeninsatser. Bland annat sprängs minor ur Kustartilleriets fasta minförsvar och diverse fläckar observeras på ytan efteråt. Efter operationen, som avbryts den 14 oktober, gjordes bottenundersökningar i området. Försvarsmakten antar efter incidenten att en ubåt har genomfört en lyckad utbrytning ur Hårsfjärden.[sv]
Militær konflikt
Kalla kriget är benämningen på perioden som börjar i och med andra världskrigets slut och sedan varar till Sovjetunionens sammanbrott i början på 1990-talet. Kontrahenter i konflikten var västblocket mot östblocket. I väst ledde USA försvarsalliansen Nato och i öst hette den sovjetledda motsvarigheten Warszawapakten. Kalla kriget ledde inte till någon öppen konflikt mellan USA och Sovjet, istället bedrevs indirekt krigföring genom aktivt stöd till väpnade grupper i mindre länder där endera parten var inblandad som Afghanistan och Vietnam.
Kalla kriget slutade med seger för västblocket i och med Sovjetunionens upplösning.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Norge. Det svenska krigsmålet var att få Norge acceptera unionen med Sverige som beslutats i freden i Kiel år 1814.[sv]
Militær konflikt
Karl Johans krig mot Napoleon var en del av Napoleonkrigen. De stridande var sjätte koalitionen (Storbritannien, Ryssland, Sverige, Preussen och Österrike) mot franska kejsardömet och dess allierade. Koalitionen vann till slut kriget vilket tvingade Napoleon att abdikera och landsförvisades till ön Elba.
Kriget avslutades för Sveriges del med Freden i Kiel 1814, där Danmark avträdde Norge till Sverige, men istället erhöll Svenska Pommern, och Parisfreden (1814) där Frankrike erkände Norges förening med Sverige, men där Sverige avträdde Guadeloupe.[sv]
Militær konflikt
Karl X Gustavs andra danska krig utspelade sig kort efter Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget försökte Karl X Gustav att utplåna Danmark som självständig nation och lägga landet under svenskt välde. Kriget slutade med dansk seger och Sverige fick återlämna Bornholm och Trondheims län.[sv]
Militær konflikt
Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare. Sverige hade många framgångar i början av kriget och intog stora delar av Polen-Litauen. Allteftersom kriget pågick ökade motståndet mot svenskarna. Såväl Ryssland som Danmark förklarade Sverige krig och Karl X Gustav marscherade till Danmark. Även andra länder stödde Polen-Litauen. Vid krigets slut fick Sverige inga territoriella vinster i Polen-Litauen, men Polen-Litauen erkände Sveriges innehav av Estland, Ösel och Livland, samt avstod från alla anspråk på den svenska kronan.[sv]
Militær konflikt
Karl X Gustavs ryska krig kallas kriget mellan Ryssland och Sverige 1656–1661. Kriget inleddes av Ryssland, när Sverige var djupt involverat i Karl X Gustavs polska krig. Stridigheterna upphörde 1658 men kriget slutade formellt med Freden i Kardis 1661 utan territoriella förändringar.[sv]