Slag
Slaget vid Lützen den 6 november 1632 var ett av de största fältslagen under trettioåriga kriget. Striden stod nära byn Lützen, sydväst om Leipzig, i Sachsen mellan en svensk-protestantisk armé under befäl av Sveriges kung Gustav II Adolf och en katolsk-kejserlig armé under befäl av fältmarskalk Albrecht von Wallenstein.
Slaget brukar betraktas som oavgjort men var strategiskt och taktiskt sett en seger för de protestantiska styrkorna.
Under slaget stupade den svenske kungen Gustav II Adolf.[sv]
Slag
Slaget vid Narva var ett av de första slagen under det Stora nordiska kriget som utkämpades mellan den svenska armén under ledning av den då blott 18-årige Karl XII och den mer än trefaldigt överlägsna ryska armén, under Charles Eugène de Croys befäl.
Slaget betraktas som en av den svenska militärhistoriens största segrar, då den svenska armén lyckades krossa alla ryska belägringsstyrkor som hotade Narva och Ingermanland. Omkring 12 000 ryssar och knappt 1000 svenskar stupade under slaget.[sv]
Militær konflikt
Slaget vid Prag ägde rum 1648 och var den sista bataljen under trettioåriga kriget. Sveriges fältmarskalklöjtnant tågade in i staden och intog Pragborgen väster om Vltavafloden. Svenskarna försökte inta Gamla staden öster om floden, men hindrades vid Karlsbron. Efter en kort kamp intog svenskarna hela stadsdelen, där det kejserliga slottet samt en mängd adelspalats och kloster gav dem ett rikt byte. Under två dagar genomfördes plundring vilken resulterade i en betydande skatt.[sv]
Slag
Slaget vid Pulkkila den 1 maj 1808 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det finska kriget 1808-09. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Saladen utspelade sig den 19 mars 1703 mellan Sverige och Ryssland, allierade med polsk-litauiska trupper. De svenska trupperna kommenderades av Adam Ludwig Lewenhaupt och Johan Adolf Clodt von Jürgensburg. Slaget slutade med svensk seger, trots att de svenska styrkorna var betydligt numerärt underlägsna de ryska.[sv]
Militær konflikt
Stora nordiska kriget bröt ut år 1700 när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig. Kriget pågick i norra, mellersta och östra Europa. Kriget slutade med svensk förlust och Ryssland övertog Sveriges ställning som stormakt i norra Europa.[sv]
Slag
Stormningen av Frederiksodde var en del i Karl X Gustavs första danska krig. Den danska hären på Jylland hade dragit sig in i fästningen Frederiksodde, idag kallad Fredericia, belägen på Jylland vid den smalaste delen av Lilla Bält. Svenskarna behärskade resten av Jylland. För att kunna föra över den svenska armén till Fyn måste fästningen intas.
Segern vid Frederiksodde banade vägen för det våghalsiga tåget över Bält och slutligen freden i Roskilde följande år.[sv]
Militær konflikt
Stormningen av Lemberg ägde rum den 28 augusti 1704 i den polsk-litauiska staden Lemberg under det stora nordiska kriget. Den svenska kungen Karl XII stormade den muromgärdade staden med endast tre kavalleriregementen. På en kvarts timme var fästningen tagen. Det gick så snabbt att endast 30 man på den svenska sidan hunnit bli dödade och sårade. På den polska sidan hade ett 60-tal personer dödats.[sv]
Slag
Strid mellan linjeskeppet Öland och engelska flottan i engelska kanalen. Striden resulterade i en engelsk seger. Den svenska befälhavaren var Gustaf von Psilander.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig mot en katolsk offensiv under ledning av den tysk-romerske kejsaren. De svenska trupperna var åren 1638-48 allierade med Frankrike och under olika perioder med olika tyska stater.
Svenska trupper deltog i kriget åren 1628-1648, i full skala från år 1630.[sv]
Militær konflikt
Tåget över Bält var ett svenskt fälttåg mot Danmark, som fördes över isarna och öarna mellan Jylland och Själland. Fälttåget pågick mellan den 30 januari och den 15 februari 1658 och det slutade med en avgörande seger för Sveriges kung Karl X Gustav under dennes första danska krig.[sv]
Militær konflikt
Tåget över Lilla Bält inleddes på morgonen den 30 januari 1658 och var en del av ett svenskt fälttåg som pågick mellan den 30 januari och den 15 februari 1658 där den svenska armén gick över isarna och öarna mellan Jylland och Själland.[sv]
Slag
Svensk utbrytning från en rysk blockad i Viborgska viken, Finska viken. Utbrytningen resulterade i att Svenska flottan förlorade ett antal fartyg samtidigt som Skärgårdsflottan undgick total förstörelse. Utbrytningen var en taktiskt rysk seger och en strategisk svensk seger. Befälhavare för den svenska flottan var Gustav III.[sv]
Ekspedisjon
Afrikaresanden kapten, kommendanten Alphonse Van Gèles expedition i Afrika åren 1889 -1891. Expeditionen gick bland annat uppför Oubangi (Ubangi) och man kartlade sambandet mellan Uele och Ubangi.[sv]
Jorden rundt-reise
Världsomseglingen med fartyget HMS Vanadis genomfördes mellan åren 1883 till 1885. Fartygschef var kommendör O. Lagerberg. Sekond var kapten H. af Klintberg. Deltagare var bland andra Hjalmar Stolpe, Oscar Ekholm (fotograf)[sv]
Oppdagelsesreise
Vegaexpeditionen 1878-1880 under ledning av Adolf Erik Nordenskiöld var den första expeditionen som fann och genomseglade hela Nordostpassagen, en redan i mitten på 1700-talet förmodad sjöväg mellan Europa och Asien genom Norra ishavet. Kantad av strapatsrika äventyr och problem avslutades den dock lyckligt och expeditionen anses vara bland de främsta svenska vetenskapliga framgångarna.[sv]
I arbeid...