Slag
Slaget vid Stäket i Stockholms skärgård var ett slag mellan Sverige och Ryssland. Striden var en del av det Stora nordiska kriget och ett led i rysshärjningarna längs den svenska östersjökusten. De svenska styrkorna leddes av Baltzar von Dahlheim, Rutger Fuchs och Henrik Johan von Essen. Ryssarna ville tvinga den svenska regeringen till fredsförhandlingar, vilket till sist lyckades. I augusti 1719 hotade de ryska galärerna att nå Stockholm via Baggensstäket, vilket ledde till ett slag till lands och sjöss. Utgången av slaget var oklar. Båda sidor utropade sig som segrare. Ryssarna avbröt efter slaget sina försök att närma sig staden.[sv]
Slag
Slaget vid Systerbäck den 9 juli 1703 var ett slag under Stora nordiska kriget mellan Sverige och Ryssland.
Gränsen mellan Ingermanland och Finland gick vid Systerbäck och de svenska trupperna försökte sätta upp ett försvar där. Slaget slutade med rysk seger och ledde till att ryssarna inledde en belägring av Viborg.[sv]
Slag
Slaget vid Tarnow den 26 september 1768 var ett slag mellan Sverige och Preussen under det pommerska kriget. Slaget slutade med preussisk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Uddevalla den 28 augusti 1677 var ett slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Den dansk–norska armén under ståthållaren i Norge Ulrik Frederik Gyldenløve försökte inta Bohuslän och Göteborg. Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie var svensk överbefälhavare med underbefälhavarna Claes Breitholtz och Per Larsson Sparre som ledde kavalleriet respektive artilleriet. Den svenska arméfördelningen hade fått missvisande information om danskarnas framryckning och överrumplades när infanteriet under skydd av kavalleriet och artilleriet tågade ut från Uddevalla mot Göta älv, där man tänkt invänta lägligt tillfälle till motoffensiv. Svenskarna lyckades sätta sig i säkerhet vid Kuröds bro men slaget var förlorat.[sv]
Slag
Slaget vid Ueckermünde den 17 april 1807 var en del av Gustav IV Adolfs krig mot Napoleon. Efter utfallet fån Stralsund den 1 april 1807 anföll franska styrkor på nytt de svenska styrkorna. Slaget vid Ueckermünde slutade med att 677 man från den svenska armén gav sig tillfånga.[sv]
Slag
Slaget vid Uttismalm den 28 juni 1789 var ett slag mellan Sverige och Rysskand under Gustav III:s ryska krig. Svensk befälhavare var kung Gustav III och slaget slutade med att Sverige besegrade Ryssland.[sv]
Slag
Slaget vid Valkeala den 29 april 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741 var en strid mellan Sverige och Ryssland under Hattarnas ryska krig. Hälften av de svenska trupperna stupade under slaget som slutade med rysk seger.[sv]
Slag
Slaget vid Wesenberg den 16 juli 1704 var ett slag under Stora nordiska kriget mellan Sverige och Ryssland. Slaget slutade med rysk seger.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålet är inte kända då det inte är säkert vem som startade kriget. Kriget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustav Vasa.[sv]
Militær konflikt
Teaterkriget var ett kort krig mellan Danmark och Sverige 1788–1789. År 1788 inledde Gustav III krig mot Ryssland utan ständernas godkännande (Gustav III:s ryska krig). I en traktat från 1773 hade danskarna förbundit sig att ställa upp med danska styrkor i det fall ryssarna skulle bli angripna. Med hänvisning till traktaten krävde ryssarna nu att danskarna skulle hålla sitt löfte och Danmark förklarade därmed motvilligt Sverige krig. Det korta konflikten slutade med en svensk taktisk seger utan landvinningar.[sv]
Militær konflikt
På natten till den 6 februari gick mellan 2 000 och 3 000 svenska ryttare ut på isen utanför Svendborg. Tillsammans marscherade 370 fotsoldater ur Kalmar regemente. Karl X Gustav själv följde med eftertruppen ut på isen, och beordrade att större delen av kavalleriet skulle gå över isen. Spaningspatruller red i förväg för att kontrollera isen. När de resterande trupperna begav sig ut på isen hade den smälta snön gjort isen mycket blöt. Men trots att vattnet på vissa ställen nådde högt på hästarnas ben, höll isen i det stora hela. Endast marginella förluster uppstod när små delar av förbanden hamnade vilse i nattmörkret och försvann ned i Östersjöns djup.[sv]
Militär incident [sv]
Natten till den 28 oktober 1981 går en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass på grund vid Gåsefjärden i skärgården utanför Karlskrona. Ubåtens besättning uppger att deras fartyg har beteckningen U137. En protestnote överlämnas till Moskva men den sovjetiska sidan hävdar att fartyget har navigerat fel på grund av trasig navigationsutrustning. Utanför den svenska territorialvattengränsen samlades en sovjetisk flottstyrka i vilken bland annat bogserfartyg ingick. Fartygschefen och den politiske officeren ombord förhördes av svensk militär ombord på torpedbåten HMS Västervik. Det upptäcktes att U 137 sannolikt var bestyckad med kärnvapenladdade torpeder. Den 6 november överlämnades U 137 till Sovjetunionen.[sv]
Slag
Utfallet från Stralsund den 1 april 1807 var en del av Gustav IV Adolfs krig mot Napoleon. I början av 1807 inledde fransmännen en belägring av den svenska garnisonen i Stralsund. Eftersom fransmännen var inblandade i strider även på annat håll, minskade deras närvaro i Stralsund kraftigt. Svenskarna beslutade därför att göra ett utfall för att häva belägringen vilket ledde till att svenskarna kunde besätta det omgivande landskapet, inklusive Usedom och Wollin.[sv]
Militär incident [sv]
Den 18 september 1980 observeras ett ubåtsperiskop från bogserbåten HMS Ajax. Ubåten bedöms vara av Whiskey-klass och därmed hemmahörande antingen i Sovjetunionen eller i Polen. Ubåtsjakt bedrivs i området med helikoptrar och jagaren HMS Halland och flera vapeninsatser görs mot misstänkta ekon. Ingen ubåt tvingas upp till ytan eller identifieras av Marinen. Operationen avslutas den 6 oktober efter att kontakt med ubåt inte erhållits på några dagar.[sv]
I arbeid...