Dominikansystern Catherine de Sienne Cottin var en kreativ och framsynt ledare för systrarna inom Den Helige Dominikus Romerska Kongregation (CRSD) i Sverige. Med sin klarsyn och[sv]
Henriette Coyet, friherrinna på Torup, kallades för ”Skånes drottning” och den skånska aristokratins ”leading lady” under förra delen av 1900-talet. Förklaringen var dels hennes stiliga utseende, dels hennes umgänge med kungligheter. Henriette Coyet skrev lokalhistoriska verk, var engagerad i många föreningar och var känd som en eldsjäl inom skånsk allmogeslöjd.[sv]
Dagmar Cronn var journalist och den första kvinnliga redaktören för en handelsavdelning i svensk dagspress.[sv]
Elisabeth Cronström var en framgångsrik jord- och bruksägare och drev som änka bland annat Forsviks bruk.[sv]
Birgit Cullberg är en av Sveriges mest omtalade koreografer. Baletten *Fröken Julie* gav henne ett internationellt renommé och verket har dansats av en rad stora balettkompanier. Hon startade Cullbergbaletten 1967 som kom att bli en av Sveriges största internationella framgångar.[sv]
Julia Cæsar var en folkkär skådespelerska och komedienne, verksam under drygt 60 år på 1900-talet.[sv]
Charlotta d’Albedyhll var författare och en medelpunkt i det romantiska Uppsalas litterära salonger.[sv]
Tora Dahl är en av den svenska litteraturens stora självbiografiker.[sv]
Eva Dahlbeck var skådespelare och författare, känd bland annat för sina skådespelarinsatser i Ingmar Bergmans *Sommarnattens leende* och *Kvinnors väntan*.[sv]
Fotograf
Ellen Dahlberg var en av de första kvinnliga reportagefotograferna i Sverige, verksam från 1940-talet och framåt.[sv]
Elsie Dahlberg var skulptör och verkade för konstens plats i samhället. Hon utförde offentliga skulpturala gestaltningar över hela landet.[sv]
Eva Dahlgren var balettdansös, koreograf och danspedagog. Hon utvecklade den svenska dansen i nya riktningar, med barnet i fokus.[sv]
Lotten Dahlgren var memoarförfattare, journalist och redaktör för Fredrika-Bremer-Förbundets tidskrift *Dagny* under åren 1891–1907.[sv]
Lena Dahlman var sångare, dansare, skådespelare, författare, regissör och producent, verksam från 1950-talet till 2010-talet.[sv]
Siri Dahlquist var psalmförfattare och den andra kvinnan som tog teologie kandidatexamen i Sverige.[sv]
Anna Dahlström-Nilsson var den andra kvinnan i Sverige som blev medicine doktor. Hon doktorerade 1908 vid Uppsala universitet och blev därmed den trettonde kvinnan i Sverige som erhöll doktorsgraden. Före henne fanns en kvinnlig medicine doktor, [](Anna Stecksén), som år 1900 disputerat vid Karolinska Institutet i Stockholm.[sv]
Kata Dalström var socialistisk agitator och den första kvinnan i ledningen för ett politiskt parti i Sverige.[sv]
Karin Danell var pionjär inom undervisning av afatiska barn. Hon hade ett livslångt engagemang för barn som av olika anledningar saknade tillgång till språk.[sv]
Elma Danielsson var en av grundarna av den första socialdemokratiska kvinnoorganisationen i Sverige, Kvinnliga arbetareförbundet, som bildades i Malmö 1888. Hon spelade en viktig roll inom den tidiga arbetarrörelsen, inte minst genom sitt engagemang för att organisera kvinnorna och genom sitt arbete på tidningen *Arbetet*.[sv]
Skulptør Kunstner
Elsa Danson Wåghals, egentligen Anna Ingeborg Elsa Danson, född 13 januari 1885 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 30 mars 1977 i Lidingö församling i Stockholms län, var en svensk modernistisk målare och skulptör.[sv]