Kerfstedt, Amanda (1835 - 1920) [sv]

Hilda Augusta Amanda Kerfstedt, née Hallström (5 June 1835, in Eskilstuna – 10 April 1920, in Stockholm), was a Swedish novelist, playwright and translator. She was a popular and noted writer in late 19th and early 20th century Sweden, and participated in public debate. She was also engaged in the movement for women's rights, and active in the Fredrika Bremer Association and Married Woman's Property Rights Association. As a feminist, she focused on the debate around sexual equality, and was critical to the contemporary sexual double standards for men and women. As such, she was one of the participants in the Nordic sexual morality debate, the public debate in Swedish papers, books and plays, which took place during the 1880s. Kerfstedt was a member of the women's association Nya Idun and one of its first committee members. She was the editor of the feminist paper Dagny, the publication of the Fredrika Bremer Association, in 1888–1891. She was especially noted within the debate on children's literature.

Hilda Augusta Amanda Kerfstedt, o.s. Hallström, (1835–1920) oli ruotsalainen kirjailija. Hän julkaisi kertomuksia ja novelleja, joissa kuvastuu uskonnollinen mieliala. Niistä esimerkkejä ovat Små och stora. Berättelser för barn (1882, suom.). Holger Vide (1893), Bland fält och ängar (1895; suom.), Bränningar (1899), Reflexer (1901) ja Susanne (1903).

Hilda Augusta Amanda Kerfstedt, född Hallström 5 juni 1835 i Eskilstuna, död 10 april 1920 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och översättare. Kerfstedt skrev romaner, noveller och dramatik, men också barn- och ungdomslitteratur, recensioner och artiklar. Hon debuterade 1865 under pseudonymen "...y" med barnböckerna Tiggargossen eller Qvastgubbens dukater och Signild och hennes vänner. Under 1870-talet började hon använda sitt riktiga namn och skrev då främst noveller. År 1881 publicerades novellen Synd, som blev ett tidigt inlägg i 1880-talets sedlighetsdebatt. Till hennes mer kända böcker hör Små och stora (1882), Bland fält och ängar (1895) och Bränningar (1899). År 1901 gavs romanen Reflexer ut, troligtvis Sveriges första roman om en transvestit. Kerfstedts sista roman Maja utkom 1916. Hon är även känd för att ha bearbetat översättningen av Onkel Toms stuga (1900). Hon tillhörde samtidens mer populära författare.

Åren 1888–1891 var hon redaktör för tidskriften Dagny. Genom sitt engagemang i sedlighetsfrågan var hon aktiv i föreningarna Fredrika Bremer-förbundet, Föreningen för gift kvinnas äganderätt och Nya Idun. Hon var kritisk till samtidens dubbelmoral som ställde olika krav på mäns och kvinnors beteende före och under äktenskapet. Hon var även engagerad i Fredrika Bremer-förbundets bokkommitté och kom därigenom att spela en roll i sekelskiftsdebatten kring barnlitteratur.

Kerfstedt var dotter till borgmästaren Sven August Hallström och Albertina Dybeck samt systerdotter till fornforskaren Richard Dybeck. Hon gifte sig första gången 1855 med prosten i Hedemora Bengt Gustaf Lindgren, som dog 1858, och hon gifte sig andra gången 1872 med rektorn vid Tomteboda blindinstitut Petrus Kerfstedt, som avled 1906. Hon fick två barn, varav sonen Hellen Lindgren senare blev känd som litteraturkritiker.