Riddarholmskyrkan (Kyrka) [sv]

Riddarholmen Church (Swedish: Riddarholmskyrkan) is the church of the former medieval Greyfriars Monastery in Stockholm, Sweden. The church serves as the final resting place of most Swedish monarchs.

Riddarholmeni kirik (ka Riddarholmi kirik; rootsi keeles Riddarholmskyrkan) on kirik Rootsis Stockholmis Riddarholmeni saarel, Stockholmi kuningalossi kõrval. See kirik on ainus Stockholmis säilinud keskaegne kloostrikirik. Kuni 1950. aastani säilis traditsioon matta kirikusse kõik Rootsi kuningad: alates Gustav II Adolfist ja lõpetades Gustaf V-ga.

Riddarholmskyrkan, Riddarholmenin kirkko eli Ritariholman kirkko on Tukholman keskustassa Riddarholmenin saarella ja kaupunginosassa, lähellä kuninkaallista linnaa sijaitseva kirkko. Se oli vuosisatojen ajan Ruotsin kuninkaallisten hautauskirkko. Kirkossa ei ole vuoden 1809 jälkeen pidetty jumalanpalveluksia, vaan sitä käytetään ainoastaan hautajais- ja muistotapahtumiin. Kirkon seinillä ovat edesmenneiden Serafiimiritarikunnan jäsenten, muun muassa monien Suomen tasavallan presidenttien, vaakunat.

Kirkko on Tukholman vanhin rakennus. Se on Tukholman ainoa säilynyt keskiaikainen luostarikirkko. Sen vanhimmat osat sijoittuvat 1200-luvulle, jolloin se rakennettiin fransiskaaniluostarin kirkoksi. Kirkko on vihitty käyttöön noin vuonna 1300. Uskonpuhdistuksen yhteydessä vuonna 1527 luostari kuitenkin suljettiin ja kirkko muutettiin protestanttiseksi kirkoksi. Kun saarelle alkoi 1600-luvulla muuttaa aatelisia, tulivat käyttöön nimet Riddarholmen ja Riddarholmskyrkan.

Kirkkoon lisättiin torni ensimmäisen kerran Kalmarin unionin unionikuningas Hannun valtakaudella, mutta salaman iskettyä siihen se paloi maan tasalle. Palaneen tilalle rakennettiin 1600-luvulla uusi, barokkityyppinen torni, joka kuitenkin paloi 1835. Uusi torni on uusgoottilainen valurautatorni ja sen on suunnitellut Erik Gustaf Göthe.

Kirkkoon on haudattu 17 kuninkaallista perheineen eli kaikki Ruotsin hallitsijat vuonna 1632 kuolleesta Kustaa II Aadolfista aina vuonna 1950 kuolleeseen Kustaa V:een asti, lukuun ottamatta Pietarinkirkkoon Vatikaaniin haudattua kuningatar Kristiinaa. Sittemmin Ruotsin kuninkaallisten hautapaikkana on toiminut Kungliga begravningsplatsen Solnassa. Vuosisatojen ajan on uskottu, että kirkossa on vuonna 1290 kuolleen Maunu Ladonlukon hauta, mutta haudan avanneet tutkijat ovat todenneet, että kyseessä on 1400–1500-luvulla eläneen ihmisen ruumis. Onkin arveltu, että 1500-luvulla hallinnut kuningas Juhana III nimesi vainajat uudestaan vahvistaakseen omaa valtaansa. Tutkimuksia on tarkoitus jatkaa, ja lupahakemus muiden hautojen avaamiseksi on jätetty. Kirkkoon on haudattu myös joitakin kolmikymmenvuotisessa sodassa taistelleita sotilaita.

Riddarholmskyrkan, ursprungligen Gråbrödrakyrkan, är en kyrka belägen på Riddarholmen i Stockholm, invigd cirka år 1292, då Magnus Ladulås begravdes. Den uppfördes ursprungligen som en katolsk konventskyrka åt Gråbrödraklostret, grundat 1270, tillhörande Franciskanorden, efter donation av kung Magnus Ladulås. Därmed utgör den Stockholms äldsta bevarade byggnad med de äldsta tegelmurarna ovan jord, samt Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Efter kung Gustav Vasas reduktion och den protestantiska reformationen blev den en församlingskyrka inom Svenska kyrkan. Sedermera har den blivit känd som de svenska monarkernas gravkyrka, och ordenskyrka för Serafimerorden, samt även förknippad med den moderna adeln i Sverige.

Riddarholmskyrkan är en treskeppig basilikal kyrka, uppförd av rött tegel, med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Ursprungligen var kyrkan tvåskeppig, och det nuvarande södra sidoskeppet var i stället en del av korsgången. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässansutförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven.

Från och med kung Gustav II Adolfs begravning 1634 återupptogs traditionen med Riddarholmskyrkan som kunglig begravningskyrka. Samtliga svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustaf V har fått sitt sista vilorum här, med undantag för drottning Kristina, alltså 15 monarker. De är fördelade på tre olika gravkor: det Gustavianska, det Karolinska och det Bernadotteska. Utöver regenterna vilar ett stort antal regentgemåler, prinsar och prinsessor i kyrkan. Till Riddarholmskyrkan hör också fem icke kungliga gravkor, som uppfördes under 1600-talet av olika adelssläkter. Utöver kungligheterna från 1600-talet till 1900-talet finns också två medeltida gravar framför kyrkans högaltare; enligt traditionen är medeltidskungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson (Bonde) begravda här. Man räknade alltså till 17 begravda regenter i kyrkan. En gravöppning 2011 visade att det inte är Magnus Ladulås som vilar i den grav som man tidigare trodde var hans.

År 1807 upplöstes Riddarholmens församling. Sedan dess fungerar kyrkan som grav- och minneskyrka, förvaltad av Riksmarskalksämbetet och Statens fastighetsverk. Den är öppen som museum under sommarmånaderna samt vid konserter, Serafimerringningar och speciella arrangemang. De enda regelbundna gudstjänster som hålls i Riddarholmskyrkan är en julotta som arrangerats av Stockholms scoutdistrikt sedan 1937 och en katolsk mässa som arrangeras av Sankta Eugenia katolska församling den 7 juni med anledning av Drottning Josephinas dödsdag (1876).