Lammers, Gustav Adolph (1802 - 1878) [no]

Gustav Adolph Lammers (26. toukokuuta 1802 – 2. toukokuuta 1878) oli norjalainen luterilainen pastori ja herätyssaarnaaja.

Lammers syntyi vuonna 1802. Hän valmistui Oslon yliopistosta 1825 ja astui pappisvirkaan 1827. Toimiessaan pastorina Skienissä hänestä tuli kiihkeä herätyssaarnaaja.Vuonna 1850 hän rakennutti Skieniin Norjan ensimmäisen rukoushuoneen ja 1853 perusti paikkakunnalle ensimmäisen sisälähetyksen paikallisosaston. Vuonna 1856 hän luopui pappisvirasta ja Norjan kirkosta ja perusti itsenäisen vapaakirkon. Hän kuitenkin liittyi uudelleen valtionkirkkoon vuonna 1860.

Gustav Adolph Lammers (26. mai 1802–2. mai 1878) var ein norsk prest som stifta Noregs første indremisjonsforeining, stortingsmann og arkitekt for fleire kyrkjebygg.

Gustav Adolph Lammers (født 26. mai 1802 i København, død 2. mai 1878 i Skien) var en norsk prest som startet landets første dissentermenighet, det vil si første kirke som offisielt brøt med Den norske kirke. Det Norske Misjonsforbund regner Lammers som sin grunnlegger, til tross for at han få år etter utmeldelsen gikk tilbake til Statskirken.

Henrik Ibsens søster Hedvig Cathrine Stousland var en av hans nærmeste støttespillere og venner. Hun ligger begravet ved siden av Lammers m/kone på Lie kirkegård i Skien. Foruten å ha vært en av inspirasjonskildene til det dramatiske verket Brand, virket han også som arkitekt som hovedsakelig tegnet kirker.

Gustav Adolph Lammers, född 26 maj 1802 i Köpenhamn, död 2 maj 1878 i Skien, var en norsk präst, arkitekt, psalmförfattare, konstnär och politiker. Han var farbror till sångaren Thorvald Lammers.

År 1827 avlade han praktisk-teologisk examen och utnämndes till sjukhuspräst i Trondheim. År 1835 blev Lammers kyrkoherde i Bamble där han tio år senare var med om att uppföra en ny kyrka som han själv ritat. Han målade även altartavlan i denna kyrka. Åren 1839 och 1842 valdes Lammers in i stortinget som representant för Bratsbergs amt.

År 1848 tillträdde Lammers en kyrkoherdetjänst i Skien, där han snart kom i kontakt med den haugianska väckelsemiljön. Redan året därpå framförde han offentlig kritik mot statskyrkans dop- och nattvardspraxis. 1853 bildade han Foreningen for den Indre Mission i Skien, landets första missionsförening.

År 1856 avsade sig Lammers prästämbetet och medlemskapet i Norska kyrkan och bildade "Skien Frie Apostolisk-Christelige Menighed". Han reste sedan flitigt och inspirerade människor att bilda liknande, fria församlingar i både Norge (på 57 platser) och Danmark - flera av dem under Lammers egen ledning. År 1858 var han i Finnmark fylke och året därpå i Stockholm.

Åren 1859–60 utgav Lammers tidskriften Meddelelser til og fra de apostolisk-christelige Menigheder. Den 12 november 1860 lämnade Lammers den egna friförsamlingsrörelsen och gick åter med i statskyrkan. Därefter tillbringade han större delen av sitt liv utomlands (Italien, Tyskland och Danmark) där han ägnade sig åt konstnärlig verksamhet.