Lissitzky, El (1890 - 1941)

Lazar Markovich Lissitzky (Russian: Ла́зарь Ма́ркович Лиси́цкий, ; 23 November [O.S. 11 November] 1890 – 30 December 1941), better known as El Lissitzky (Russian: Эль Лиси́цкий; Yiddish: על ליסיצקי), was a Russian artist, designer, photographer, typographer, polemicist and architect. He was an important figure of the Russian avant-garde, helping develop suprematism with his mentor, Kazimir Malevich, and designing numerous exhibition displays and propaganda works for the Soviet Union. His work greatly influenced the Bauhaus and constructivist movements, and he experimented with production techniques and stylistic devices that would go on to dominate 20th-century graphic design.

Lissitzky's entire career was laced with the belief that the artist could be an agent for change, later summarized with his edict, "das zielbewußte Schaffen" (goal-oriented creation). Lissitzky, of Lithuanian Jewish оrigin, began his career illustrating Yiddish children's books in an effort to promote Jewish culture in Russia. When only 15 he started teaching, a duty he would maintain for most of his life. Over the years, he taught in a variety of positions, schools, and artistic media, spreading and exchanging ideas. He took this ethic with him when he worked with Malevich in heading the suprematist art group UNOVIS, when he developed a variant suprematist series of his own, Proun, and further still in 1921, when he took up a job as the Russian cultural ambassador to Weimar Germany, working with and influencing important figures of the Bauhaus and De Stijl movements during his stay. In his remaining years he brought significant innovation and change to typography, exhibition design, photomontage, and book design, producing critically respected works and winning international acclaim for his exhibition design. This continued until his deathbed, where in 1941 he produced one of his last works – a Soviet propaganda poster rallying the people to construct more tanks for the fight against Nazi Germany. In 2014, the heirs of the artist, in collaboration with Van Abbemuseum and leading worldwide scholars on the subject, established the Lissitzky Foundation in order to preserve the artist's legacy and to prepare a catalogue raisonné of the artist's oeuvre.

Lazar Markovitš Lissitski, tuntud ka kui El Lissitski ja El Lissitzky (22. november 1890 Potšinok – 30. detsember 1941 Moskva) oli juudi päritolu Vene suprematistlik maalikunstnik ja arhitekt, fotograaf ja õppejõud.

Lazar Lissitski oli Bauhausi liige alates selle asutamisest 1919. aastal.

Lazar Markovitš Lisitski (ven. Ла́зарь Ма́ркович Лиси́цкий  kuuntele ääntämys ^(ohje), 22. marraskuuta (J: 10. marraskuuta) 1890 Potšinok – 30. joulukuuta 1941 Moskova), joka tunnetaan myös nimellä El Lisitski (ven. Эль Лиси́цкий, jidd. ‏על ליסיצקי‎), oli venäläinen taiteilija, suunnittelija, opettaja, valokuvaaja, typografi, poleemikko ja arkkitehti. Hän toimi Venäjän avantgarden merkittävänä henkilönä ja edisti oppi-isänsä, Kazimir Malevitšin kanssa suprematismin kehitystä.

Lisitskin taiteellinen toiminta oli hyvin laajaa. Se sisälsi muun muassa pilvenpiirtäjien, taidenäyttelyiden ja propagandatöiden suunnittelua Neuvostoliitossa. Hänen työnsä antoivat paljon vaikutteita Bauhausin taidekoululle ja konstruktivismille. Lisitski käytti vaihtelevia tuotantotekniikoita ja tyylikeinoja, jotka saavuttivat hallitsevan aseman 1900-luvun graafisen suunnittelun alalla.

Koko Lisitskin elämäntyö tallennettiin nauhalle siinä luulossa, että taiteilija ilmenisi lopulta agentiksi. Tähän viitattiin jälkeenpäin hänen ediktissään, "Das zielbewusst Schaffen" (suom. määrätietoinen luomus). Juutalainen Lisitski edisti urallaan jiddišinkielisten lastenkirjojen julkaisemista kuvittamalla niitä. Tällä tavoin hän pyrki kohentamaan juutalaisen kulttuurin asemaa Venäjällä. Valtio muuttui siihen aikaan paljon ja oli juuri kumonnut antisemitistiset lait. Jo 15-vuotiaana hän ryhtyi opettamaan kierrellen vuosien kuluessa "vaihtamassa ajatuksiaan". Hän säilytti tätä harjoittaessaan kehittyneen etiikkansa ja alkoi työskennellä Malevitšin kanssa suprematistisen UNOVIS-taideyhteisön johdossa. Samoihin aikoihin Lisitski kehitti Proun-nimisen sarjan omia muunnelmiaan suprematistisista maalauksista, ja sai työpaikan Venäjän kulttuurisena suurlähettiläänä Weimarin Saksassa vuonna 1921.

Lazer «El» Markovitsj Lisitskij (23. november 1890–30. desember 1941) var ein russisk målar, grafikkdesignar, arkitekt, typograf, fotograf og polemikar. Han var ein viktig aktør i den russiske avantgarden, ytte sitt til å utvikle suprematismen saman med Kasimir Malevitsj, og designa tallause kunstutstillingar, framsyningar og propagandaarbeid for Sovjetunionen. Stilen hans kom i si tid til å prege formutviklinga. Størst innverknad hadde verksemda hans på kunstrørslene Bauhaus og De Stijl, i tillegg til kunstretninga konstruktivisme som han var med på å grunnleggje.

Lisitskij prøvde seg med talrike, heilt ulike metodar og idear. Mange av dei hadde stor innverknad på samtidskunsten, særleg innanfor område som grafikkdesign, utstillingsformer og på arkitekturen. Geometriske element vart forvandla til lettfattelege, politiske symbol. Lisitskij forkasta blysatsen, som han fann formmessig innskrenkande, og varsla slik overgangen til fotosats. Lisitskijs aktivitet basert seg på ei tru på at kunstnaren kunne vere ein agent for endring, seinare oppsummert med hans programerklæring, «das zielbewußte Schaffen», den målbevisste skapinga.

Lazar Markovitj Lisitskij  (ryska: Лазарь Маркович Лисицкий), mer känd som El Lisitskij, även stavat El Lissitzky enligt engelsk translitterering (ryska: Эль Лиси́цкий, jiddisch: על ליסיצקי), född 23 november 1890 i Potjinok, guvernementet Smolensk, död 30 december 1941 i Moskva, var en rysk konstnär, designer, fotograf, typograf och arkitekt.

Lisitskij var en förgrundsgestalt inom det ryska avantgardet och utvecklade suprematismen tillsammans med sin mentor Kazimir Malevitj. Han sammanställde och utformade ett flertal konstutställningar och propagandaarbeten för det forna Sovjetunionen. Hans verk fungerade som viktiga influenser för Bauhaus och konstruktivismen, och de produktionstekniker och stilistiska verktyg som han utvecklade kom att ha ett stort inflytande på 1900-talets grafiska design.

El Lisitskij utgick ifrån idén att konstnären kan fungera som en aktör för förändring, vilket han senare sammanfattade som "das zielbewußte Schaffen" (det målmedvetna skapandet). Lisitskij började sin karriär som illustratör av judiska barnböcker på jiddisch, i ett försök att sprida den judiska kulturen i Ryssland. Under denna period genomgick landet stora förändringar och avskaffade bland annat sina antisemitiska lagar. Redan vid 15 års ålder började han undervisa, vilket han sedan skulle fortsätta med under hela sitt liv. Genom åren undervisade han på flera olika skolor, inom olika ämnesområden och utifrån flera olika positioner. Tillsammans med Malevitj ledde han den suprematistiska gruppen UNOVIS (УНОВИС), han utvecklade sin egen suprematistiska variant som resulterade i en serie arbeten som han kallade för Proun och 1921 fick han tjänsten som rysk kulturattaché i Berlin i Tyskland, där han kom att influera viktiga personer inom Bauhaus och De Stijl. Senare fokuserade han på att utveckla och förändra typografi, utställningsdesign, fotomontage, och bokdesign och för detta arbete rönte han mycket uppmärksamhet internationellt. Han fortsatte vara verksam fram till sin död 1941.