hest
bikkestikke
api [is]
/ bikkestikke
Kort käpp, eller litet ok, vid vars ändar skaften uppbindas. Hästar eller nickepinnar äro i sin tur balansupphängda, och förenade med varandra genom snören som löpa över trissor. Märk att tu Wellen avser en rörlig vals tvärs över vävstolen, över vilken skaftsnörena löpa.[sv]
Hår från hästens svans och man.[sv]
Vävanordning med liggande varp och däri insatt enkel skälbildanda apparat, i övrigt liknande vanliga stående gobeläng- eller flamskvävstolar.[sv]
Trådögla som omfattar varptråden och med vars hjälp den höjes och sänkes för skälet. I en enkel vävstol som gobelängvävstol, oppstadgogn, kan solven vara öglor lagda kring varptrådarna och samlade på en käpp. I en trampvävstol består solvet av tre öglor, den övre och nedre uppträdda på skaftkäppar, samt mellan dem i ögat, i vilket varptråden trädes. Jfr Solvskaft, Skaft.[sv]
/ sølleseddel[da]
Schematisk framställning av den ordning enligt vilken varptrådarna trädas i solven för en viss bindning. Oftast omfattar solvnotan även en del, som visar hur tramporna knytas till skaften samt trampordningen. Jfr Bindemönster, Patron.[sv]
/ søllestok[da]
Käpp placerad över, under eller framför varpen, på vilken samlats garnöglor, solv, vilka omsluta de varptrådar som skola ändra läge för ett bindningsskäl eller ett mönsterskäl. Käppen manövreras för hand. Den kan också, om den är placerad under varpen, kopplas till en trampa. Jfr Skaft.[sv]
Mellersta delen av harnesksolvet genom vilken varptråden trädes. Kan vara av glas eller metall, med ett eller flera hål för varptrådarna.[sv]
/ solvöga[sv]
Mellersta delen av solvet genom vilken varptråden trädes.[sv]
Att träda varptrådarna genom solven.[sv]
/ trække i søl[da]
Trädning av varptrådarna genom solven i en bestämd ordning. Jfr Rak eller genomgående solvning, Solvning i partier, Solvning i spets, Hoppande solvning.[sv]
Mönstervävnad med reliefkaraktär, bildad av alternerande "mönsterpartier" i ordinär tuskaft och i förhållande till dessa upphöjda parvisa inslag av grövre garn, likaledes i tuskaftsbindning. Dessa vågformigt liggande grövre inslag avrunda mönsterpartierna, vilka bli liggande som fördjupningar. Solvas som förenklad dräll. (Se dräll).[sv]
Spinnredskap bestående av en kort käpp, ten, försedd med ett litet svänghjul, sländtrissa. Hela redskapet roterar och ger spånadsmaterialet snodd. Det färdiga garnet lindas upp på tenen.[sv]
/ spindesten[da]
Liten trissa anbragt på övre eller nedre delen av en slända, för att vidmakthålla rotationen. Förekommer i många olika material samt i många former. Jfr Slända.[sv]
Varje vävstol. Även en sådan med Jacquard-maskin, vilken icke drives av maskinkraft, och som fordrar en eller flera personer för att utföra någon del av arbetet.[sv]
/ flammukudos[fi]
Från Indonesien härrörande teknik/term för partiell färgning av garn, genom täckande ombindning, anbringande av vax o.a. reservageförfaranden. Även av dylikt garn väft tyg, varp-ikat, inslags-ikat, eller dubbel-ikat. Jfr Batik[sv]
/ myndvefjarhræll[is]
Redskap med vilket inslaget införes i skälet i en gobeläng- eller flamskväv. Garnet är upplindat kring pinnens övre del, med den nedre, spetsiga delen packas det samman.[sv]
/ veft
Det tvärs över väven, vinkelrätt mot varpen, gående trådsystemet i en vävnad. Jfr Botteninslag, Broscherat inslag, Inplockat inslag, Inplockat mönsterinslag, Lanserat inslag, Mönsterinslag, Snärjt inslag, Polskott.[sv]
/ innskyttling
Införande i skälet av ett inslag, vilket vanligen sker medelst en skyttel e. dyl.[sv]
/ skudeffekt[da]
Resultatet av att bindning, trådtäthet m.m. samverkat, så att inslaget täcker varpen på tygets ena eller båda sidor.[sv]
/ indslagsfejl[da]
Fel i inslagstrådarnas inbördes ordning.[sv]