Jonas Hesselman (9 April 1877- 20 December 1957) was a Swedish engineer. He built the first spark ignition engine with direct injection of fuel into the cylinder.
[en]Andre språk: Hesselman, Jonas (svensk)
Personuppgifter: info@tekniskamuseet.se [sv]
Knut Jonas Elias Hesselman (født 1877, død 1957) var en svensk sivilingeniør og konstruktør. Han var bror till språkforskeren Bengt Hesselman.
I perioden 1899 til 1916 arbeidet Hesselman for AB Diesels Motorer (senere Atlas Diesel, nå Atlas Copco) i Sickla, der han fra 1901 var sjefskonstruktør. Han arbeidet der med å videreutvikle motorene til Rudolf Diesel, og ble siden internasjonalt kjent som en autoritet på dieselmotorer. I 1916 startet han for seg selv og presenterte i 1925 en hybrid mellom en ottomotor og en dieselmotor. Hesselmanmotoren hadde drivstoffinnsprøyting på samme vis som en dieselmotor, men for lav kompresjon til at forbrenningen startet av seg selv. Motoren hadde derfor tennplugger som på en ottomotor.
Jonas Hesselman konstruerrte også elektrisk utstyr til både biler og traktorer, noe som la grunnlaget for Hesselman Elhydraulik, som i dag heter Haldex Hydraulics. I 1970 utviklet Hesselman Elhydraulik et hydraulisk bakløft for lastebiler, som fremdeles har stor utbredelse. I 1929 ble Hesselman tildelt Ingenjörsvetenskapsakademiens gullmedalje «för tekniskt vetenskapligt arbete för förbränningsmotorernas, särskilt dieselmotorns, fulländande». I 1934 ble han innvalgt som leder av Kungliga Vetenskapsakademien.
Det var tysken Rudolf Diesel som uppfann dieselmotorn 1892. Idag räknas den som en av de viktigaste uppfinningarna inom transportområdet. Till skillnad från bensinmotorn saknar dieselmotorn tändstift. Istället komprimerar man luft till högt tryck och hög temperatur medan bränslet sprutas in i motorcylindern under ännu högre tryck och självantänder.
Ingenjören Jonas Hesselman (1877-1957) arbetade på AB Diesels motorer (dagens Atlas Copco) mellan 1899 och 1916, bland annat som chefskonstruktör. Företaget tillverkade dieselmotorer på licens från Tyskland.
Utvecklingen av dieselmotorer hade gått för fort och de första motorerna som kom ut på marknaden fick dåligt rykte. Jonas Hesselman förbättrade och utvecklade konstruktionen av dieselmotorer under sin tid på AB Diesels motorer. En av sina mest berömda uppfinningar konstruerade han 1906. Det handlade om ett reversibelt system som gjorde det möjligt att slå om motorn fram till bak och byta riktning. Konstruktionen var den första i världen i sitt slag och innebar att man även kunde använda dieselmotorer på fartyg. Hans andra innovationer minskade bränsleförbrukningen och AB Diesels motorer blev så småningom ett ledande företag inom motorutveckling.
1925 utvecklade Jonas Hesselman den så kallade Hesselmanmotorn, som var en hybrid mellan bensin- och dieselmotorn. Den användes i bussar och tunga lastbilar under 1920- och 1930-talet. Hesselmanmotorn hade tändstift och kunde startas med bensin, för att sedan drivas med fotogen eller dieselolja. Motorn var billig i drift eftersom tyngre oljor var betydligt billigare än bensin. Dessutom vägde Hesselmanmotorn mindre än dåtidens dieselmotorer.
Jonas Hesselman fick Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj ”för tekniskt vetenskapligt arbete för förbränningsmotorernas, särskilt dieselmotorernas, fulländande”. 1934 blev han ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.
Text: Alexandra Selivanova
Lenker fra Digitalt Museum
Lenker | Eier | Antall referanser |
---|
Tekniska museet (Museum) [sv]
Status | Lagret av | Tidspunkt |
---|---|---|
Publisert | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | 22.11.2016 14:20:41 |
Ny | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | 22.11.2016 14:18:09 |
Publisert | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | 22.11.2016 14:20:41 |
Ny | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | 22.11.2016 14:16:39 |
root | 19.03.2024 21:20:11 | |
Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) | Tekniska museet (Museum) [sv] | 14.01.2019 13:15:17 |
Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | Tekniska museet (Museum) [sv] | 22.11.2016 14:18:09 |
Status | Lagret av | Tidspunkt |
---|---|---|
Publisert | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | 22.11.2016 14:20:41 |
Ny | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | 22.11.2016 14:18:09 |
Publisert | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | 22.11.2016 14:20:41 |
Ny | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) | 22.11.2016 14:16:39 |
Erstatt | Lagret | Lagret av |
---|---|---|
14.01.2019 13:15:17 | 14.01.2019 13:15:14 | Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) |
14.01.2019 13:15:14 | 14.01.2019 13:15:11 | Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) |
14.01.2019 13:15:11 | 14.01.2019 13:15:08 | Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) |
14.01.2019 13:15:08 | 14.01.2019 13:15:05 | Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) |
14.01.2019 13:15:05 | 14.01.2019 13:15:02 | Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) |
14.01.2019 13:15:02 | 05.09.2017 10:43:03 | Anders Lindeberg-Lindvet (Tekniska museet[sv]) |
22.11.2016 14:20:41 | 22.11.2016 14:18:09 | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) |
22.11.2016 14:20:41 | 22.11.2016 14:20:41 | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) |
22.11.2016 14:18:09 | 22.11.2016 14:16:39 | Maria Dahlman Samuelsson (Tekniska museet[sv]) |