< Krigsskip
Warships acting as floating mobile air stations with facilities for the takeoff, landing, and servicing of aircraft.[en]
< håndplagg
Håndplagg i skinn og stoff med fingre. Kan også være i finere materialer, strikket eller heklet.
< hodeplagg
Hodeplagg med pull og (vanligvis) brem.
< nål (klestilbehør)
Lang nål til å feste hatten med.
< slør
Et stykke tynt, gjennomsiktig stoff festet til hatten, ofte båret foran ansiktet.
< Passasjerfartøy
Oceangoing passenger ships.[en]
< hodeplagg
En type hodeplagg som omslutter hodet unntatt ansiktet. Ofte en del av eller festet til et annet plagg. Kan ha skulderslag og dekke skuldrene. En hette av hvit linlerret er et hodeplagg som markerer at kvinnen er gift, se linhette/linhatt.
< genser
Overdel med ermer og hette i trikotasjemateriale, ofte i bomull. Ribbet nedkant på bol og ermer. Kalles også hoodie (engelsk).
< Blankvapen [sv]
Hirschfängare, från tyskans Hirschfänger, hjortfångare, är ett kort blankvapen med vilket ett större villebråd avfångas av jägaren.
Vapnet är en utvecklingsform av jaktsvärdet som tidigare användes bland annat vid vildsvinsjakt. Den är närmast att jämföra en kraftigt förlängd kniv med en vanligtvis 50-60 centimeter lång klinga.
Hirschfängaren fick mot slutet av 1600-talet användning som militärt sidovapen vid artilleriet i den svenska hären och utnyttjades bland annat vid tillverkning av faskiner. Vapentypen övertogs senare av infanteriets trumslagare och pipare och fanns kvar hos musikpersonalen till 1774 då den utbyttes mot huggare.[sv]
< hodeplagg
Hodebekledning som beskytter mot slag og støt, ofte av hardt materiale som metall eller plast.
< Huvudbonad [sv]
Hjälm, kallades i äldre tid vid infanteriet för stormhatt, en rest av den gamla rustningen. Togs ur bruk under loppet av 1600-talet, dock vid olika tidpunkter för de skilda truppslagen och kategorierna inom dessa. Uppträder åter i slutet av 1700-talet med början vid lätta förband, vilka förses med ett slags lädermössa med metallkam. Olika former prövas både vid infanteriet och kavalleriet, och omkring år 1800 är de tre huvudtyper utvecklade vilka blir förebilder för senare hjälmar. Ursprungliga benämningar på dessa hjälmar är casque eller kask, casquet eller kaskett, mera sällan hjälm. Materialet var läder eller metall. Efter Napoleonkrigen användes hjälm vanligen endast av kavalleriet. På 1840-talet kommer en ny hjälmtyp, den preussiska kasken, pickelhuvan. Denna framställdes både av läder och metall och bars vid de olika truppslagen. Under första världskriget konstruerades stålhjälmar som skydd för soldaterna mot sprängstycken vid skyttegravsstriderna. Ursprungligen användes endast tre modeller, men under mellankrigstiden framställdes även andra typer. Efter andra världskriget dominerar den amerikanska modellen.[sv]
< klesplagg
Plagg brukt på hodet.
hodetørkle
hovudtørkle
Nynorsk
plagg - (Dialekt (DIAL))
limpeplagg - Valdres (Dialekt (DIAL))
edneplagg - Hallingdal (Dialekt (DIAL))
hølaskaut - Øvre Hallingdal (Dialekt (DIAL))
stakkeplagg - Setesdal (Dialekt (DIAL))
< tørkle
Yngre type plagg lagt om hodet, gjerne farget eller mønstret. For hodeplagg av eldre type i hvitt lerret, se skaut.
< klestilbehør
Plagg til kvinne som dekker og noen ganger former hoftene, gjerne med stropper som holder strømpene oppe.
< seilfartøy etter form
Cargo vessels or warships of the Middle Ages through the 16th century usually having a curved stem, straight sternpost after about 1200, clinker planking, and castles at the bow and stern; earlier vessels were relatively small, but 15th- and 16th-century examples could exceed 500 tons deadweight capacity; originally developed in northern Europe, but were eventually widespread.[en]