Hjälm [sv]

Hjälm

Hjälm, kallades i äldre tid vid infanteriet för stormhatt, en rest av den gamla rustningen. Togs ur bruk under loppet av 1600-talet, dock vid olika tidpunkter för de skilda truppslagen och kategorierna inom dessa. Uppträder åter i slutet av 1700-talet med början vid lätta förband, vilka förses med ett slags lädermössa med metallkam. Olika former prövas både vid infanteriet och kavalleriet, och omkring år 1800 är de tre huvudtyper utvecklade vilka blir förebilder för senare hjälmar. Ursprungliga benämningar på dessa hjälmar är casque eller kask, casquet eller kaskett, mera sällan hjälm. Materialet var läder eller metall. Efter Napoleonkrigen användes hjälm vanligen endast av kavalleriet. På 1840-talet kommer en ny hjälmtyp, den preussiska kasken, pickelhuvan. Denna framställdes både av läder och metall och bars vid de olika truppslagen. Under första världskriget konstruerades stålhjälmar som skydd för soldaterna mot sprängstycken vid skyttegravsstriderna. Ursprungligen användes endast tre modeller, men under mellankrigstiden framställdes även andra typer. Efter andra världskriget dominerar den amerikanska modellen.

Bellander, Erik: Dräkt och uniform - Den svenska arméns beklädnad från 1500-talets början fram till våra dagar

Uniform, Armémuseum utställningskatalog 2010. Redaktör: Klas Kronberg