Fotograf
Sten Didrik Bellander (1921-2001) började sin bana som elev vid olika ateljéer i Sverige. Efter andra världskriget tillbringade han ett år i USA som assistent åt Richard Avedon. Från 1948 hade han den egna ateljén Savoy, där han ägnade sig åt porträtt- reklam- mode- och industrifotografering. Han blev bl. a. känd för sina barnbilder. År 1958 var han med om bildandet av fotografkollektivet Tio fotografer, tillsammans med bland andra Tore Johnson och Hans Malmberg.[sv]
Fotograf
Kerstin Bernhard (1914-2004) var en legendarisk mode-, mat- och reportagefotograf. Efter fotografisk utbildning i Tyskland öppnade hon 1939 en egen porträttateljé i Stockholm. Förutom att porträttera brudpar och barn, fotograferade hon skådespelare.[sv]
Fotograf
Fotografen Gösta Glase (1920-2001) är upphovsman till många klassiska Stockholmsfotografier från 1950-, 60- och 70-talen. Gösta Glase var gift med journalisten Beatrice Glase, och tillsammans har de gett ut flera böcker om Stockholm. Båda var också verksamma i tidskrifterna Idun och Vecko-Journalen där Gösta Glase medverkade med porträtt, mat-, mode- och resebilder. I slutet av 1950-talet fick han i uppdrag av stadsträdgårdsmästare Holger Blom att dokumentera all offentlig konst i Stockholm.[sv]
Fotograf
Karl Heinz Hernried (1912–1988) var en Stockholmsbaserad reportagefotograf med stor känsla för vardagliga motiv och för komposition. Han arbetade bl a som frilans. I de delar av hans arkiv som täcker 1950- och 60-talen finns bilder från ett TV-tittande folkhem liksom sociala reportage kring ungdomskultur och människor som hamnat på i samhällets marginaler. Hernried dokumenterade även framväxten av Stockholms förorter.[sv]
Fotograf
Tore Johnson (1928-1980) var en svensk fotograf, medlem av gruppen Tio fotografer. Han kom att bli mest känd för sina verklighetsnära men samtidigt poetiska bilder av storstadens miljöer och människor, såväl i Sverige som i andra länder.[sv]
Fotograf
Berndt Klyvare 1929-2008 var en dokumentärfotograf och -filmare, med ett eget poetiskt bildspråk, som inspirerat och satt sin prägel på den svenska dokumentärfotografin. Åren 1954-63 verkade han som stillbildsfotograf, för att 1963-87 helt övergå till film. Efter 1987 arbetade han med båda medierna fram till sin död 2008.[sv]
Fotograf
Hans Malmberg (1927-1977) var under alla sina yrkesverksamma år frilansande reportagefotograf/ bildjournalist. Han arbetade för bl a Stockholmstidningen, Vi och Se. Hans reportage från Koreakriget för tidningen Se publicerades över totalt 50 sidor i åtta nummer. Han gav även ut fler böcker. Hans Malmberg var en av de som bildade fotografkollektivet Tio fotografer 1958.[sv]
Fotograf
Björn Allan Myrman, född 1942 i Stockholm, död 1999 i , var verksam i första hand som reportage och dokumentärfotograf med socialt inriktade bildreportage för tidningar som FiB/Kulturfront. Under 1960-70-talen ingick han i bildgrupperna Opus och Bildaktivisterna. Myrman blev uppmärksammad för sina bilder av finska och svenska romer under denna tid. Han gjorde även reportage om funktionshindrades vardag, alternativ jul, Kuba och Vietnamdemonstrationer.[sv]
Fotograf
Severin Nilsson (1846-1918) var utbildad vid konstakademin och verkade som konstnär. Han kan också räknas till en av Sveriges första dokumentärfotografer i en realistisk tradition. Med inspiration från Artur Hazelius (grundare av Skansen och Nordiska museet) utförde Severin Nilson fotografiska studier av folklivet, framför allt i byn Asige i Halland, där han var född. En del som självständiga verk annat som förlagor till konstverk.[sv]
Fotograf
Gösta Spång (1893–1968) var amatörfotograf – okänd tills en låda med glasnegativ hittades i en vindskorridor i Stockholm på 1980-talet. Gösta Spång var en "söndagsfotograf" och använde kameran för att ta bilder av sina nära och kära. Hans hobby gav upphov till många spännande dagboksbilder där utflykter och fester samsas med historiska händelser som Stockholmsutställningen, Bondetåget och första majdemonstrationer.[sv]
Fotograf
I ”Den svenska fotografins historia” (Rittsel/Söderberg, 1983) beskrivs konstnären Erik Tryggelin (1878-1962) som en samhällsreporter som ”på sina ständiga vandringar efter motiv alltid hade kameran med sig. Om man vill veta hur sekelskiftets människor såg ut, rörde sig och var klädda så skall man börja med att titta på Tryggelins fotografier, målningar och teckningar.”[sv]