Militær konflikt
Sverige i krig med Polen. Det ursprungliga krigsmålet var att Sigismund (Sigismund Vasa av Polen) skulle avsäga sitt anspråk på den svenska tronen. Ytterligare mål med kriget var att erövra de polska territorierna i Baltikum och polskkontrollerade hamnar.[sv]
Militær konflikt
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från år 1939 till 1945 och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militära allianser: de allierade med Storbritannien som ledande mot axelmakterna med Tyskland som huvudrepresentant.[sv]
Slag
Svensk belägring av den ryska fästningen Nöteborg vid floden Nevas mynning från Ladoga. Belägringen resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Jakob Bagge.[sv]
Slag
Svensk belägring av den norska fästningen Fredrikstad. Belägringen resulterade i en svensk seger. Den svenska befälhavare var prins Karl Johan (Karl XIV Johan).[sv]
Slag
Svensk belägring av den ryska staden Narva. Flottan fungerade som understöd vid operationen. Belägringen resulterade i en svensk seger. Den svenska befälhavaren var Claes Fleming.[sv]
Militær konflikt
Första världskriget var en global militär konflikt centrerad i Europa som började 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918. Konflikten engagerade alla världens stormakter som samlades i två motsatta allianser, ententen och centralmakterna. Kriget resulterade i att ententen segrade samt att kartbilden i Europa fick ritas om. Det tyska, ryska, osmanska samt österrik-ungerska imperierna upphörde att existera.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Lybeck och det danska parti som vill återinsätta Christian II på tronen. Det svenska krigsmålet var att hindra Christian II från att åter bestiga tronen i Danmark och att hejda Lybecks planer på en omstörtning i Norden.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålen var att återta de i freden i Nystad år 1721 förlorade områdena.[sv]
Militär incident [sv]
Operation påbörjas vid Huvudskär den 24 maj 1988 då svenska ubåtar får kontakt med vad som förmodas vara en kränkande utländsk ubåt. Kontakten försvinner men den 30 maj erhålls nya indikationer på främmande ubåt och en operation inleds i området kring Hävringe. Under operationen, som varar till den 8 juni har svenska Marinen flera gånger kontakt med förmodade ubåtar och flera vapeninsatser görs, bland annat med sjunkbomber och antiubåtsgranater. Vid ett tillfälle noteras ett kraftigt luftuppkok på ytan efter en vapeninsats och Marinen menar att den inte går att förklara på annat sätt än att den kommer från en ubåt. Den 8 juni avbryts operationen då inga indikationer erhållits på några dagar.[sv]
Militär incident [sv]
Den 1 oktober 1982 obeserverar två värnpliktiga ett ubåtsperiskop i Hårsfjärden utanför Stockholm. En helikopter inleder ubåtsjaktoperationen och får ekokontakt med en ubåt. De kommande dagarna bedrivs intensivt spaningsarbete i området och flera kontakter med förmodad ubåt erhålls vilket också leder till upprepade vapeninsatser. Bland annat sprängs minor ur Kustartilleriets fasta minförsvar och diverse fläckar observeras på ytan efteråt. Efter operationen, som avbryts den 14 oktober, gjordes bottenundersökningar i området. Försvarsmakten antar efter incidenten att en ubåt har genomfört en lyckad utbrytning ur Hårsfjärden.[sv]
Militær konflikt
Kalla kriget är benämningen på perioden som börjar i och med andra världskrigets slut och sedan varar till Sovjetunionens sammanbrott i början på 1990-talet. Kontrahenter i konflikten var västblocket mot östblocket. I väst ledde USA försvarsalliansen Nato och i öst hette den sovjetledda motsvarigheten Warszawapakten. Kalla kriget ledde inte till någon öppen konflikt mellan USA och Sovjet, istället bedrevs indirekt krigföring genom aktivt stöd till väpnade grupper i mindre länder där endera parten var inblandad som Afghanistan och Vietnam.
Kalla kriget slutade med seger för västblocket i och med Sovjetunionens upplösning.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Danmark. Sveriges första krigsmål var att avvärja den danska attacken. Under krigets gång uppkom målet att Karl X Gustav ville sätta sin svärfar, hertigen av Holstein på Danmarks tron samt att få Danmark avstå Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och Norge.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Brandenburg, Tysk-romerske kejsaren (från 1675), Nederländerna (från 1675), Danmark (från 1675), Spanien, Furstarna av Lüneburg (från 1675) samt Furstbiskopen av Münster (från 1675). Sverige var allierat med Frankrike, som var en av anledningarna till att kriget påbörjades för svensk del.[sv]
Slag
Strid mellan de svenska landstigningstrupperna och de ryska försvarstrupperna vid Helsinge, nordväst om Åbo. Striden resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustaf Olof Lagerbring.[sv]
Slag
Landstigning av svenska trupper i den danska orten Humlebaek.[sv]
Slag
Slag mellan de svenska landstigningstrupperna och de ryska försvarstrupperna vid Lemo, söder om S:t Katrins, Finland. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Eberhard von Vegesack.[sv]
Slag
Strid mellan de svenska landstigningstrupperna och de ryska försvarstrupperna vid Lokalax by, Finland. Striden resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Albrekt von Lantinghausen.[sv]
Militær konflikt
Nordiska krigen var en serie krig mellan Sverige, Ryssland, Polen, Österrike, Brandenburg och Danmark.[sv]
Militær konflikt
Sverige i krig med Danmark och Lybeck. I grunden handlade kriget om att avvärja de danska angriparna och att bevara Sverige som en självständig nation.[sv]
Slag
Sjöslag mellan de svenska och nederländska flottorna i Öresund. Slaget resulterade i en nederländsk seger. Den svenska befälhavaren var Carl Gustaf Wrangel.[sv]